Månad: januari 2009

Att variera sitt spel genom att lägga till slumpmässiga element är ett misstag som många pokerspelare begår i turneringar.

Pokerspelare får hela tiden veta att de måste ”variera sitt spel”. Det är ett standardtips som spelare på alla typer av nivåer vurmar för, men vad innebär det egentligen att ”variera sitt spel”? Många spelare begår misstaget att anta att det innebär att man ska lägga till ett slumpmässigt element till sitt spel. De menar att det är viktigt att man är svårläst i poker och att det ultimata försvaret mot en läsning är att göra vissa slumpmässiga spel.

Om du blir totalt utklassad i ett spel kan det finnas en anledning till att spela slumpmässigt istället för att spela smart, men för att vara ärlig så består din bästa strategi i sådana fall i att gå all-in innan floppen med ett visst urval som blir allt större i takt med att din stack blir mindre. Detta är ett icke-slumpmässigt spel som är lätt att läsa, men som det är svårt att hitta ett effektivt försvar mot. Är du den bättre spelaren är det emellertid alltid till din nackdel att spela slumpmässigt.

Den osynlige mannen

Att lägga till ett slumpmässigt element gör emellertid din grundläggande spelstil mindre uppenbar.

Om du exempelvis bara höjer från UTG med eller bättre så kommer du att dölja din spelstil genom att höja med andra händer. Om du hellre tar ett gratiskort än att satsa med ett drag, så kommer en oregelbundet återkommande semibluff att dölja detta faktum (om vi antar att bluffen misslyckas och du blir tvungen att visa upp din hand). Om du verkligen vill vara slumpmässig i ditt spel ska du höja från UTG med vilka två kort som helst så fort en av dina motståndare kliar sig i nacken, eller semibluffa med nästa drag efter att någon säger ett ord som börjar på ”b”, och så vidare.

Om du är fast besluten att ”variera ditt spel” kommer du att göra satsningar som dessa även om du vet att du kommer att förlora pengar på dem. Du hoppas på att dina kortsiktiga förluster kommer att vara mindre skadliga än den långsiktiga belastningen det innebär att ha en identifierad spelstil. Att tillfoga element av slumpmässighet till ditt spel är ett försök att förbättra ditt långsiktiga väntevärde. Det är en strategisk åtgärd som vidtas som ett försvar mot att bli utnyttjad, men det ger dig inget väntevärde i en given hand. Och enligt mitt sätt att se på saken bör du i en given hand göra det som du tror ger dig det bästa väntevärdet. Om du tror att din motståndare kommer att syna dig om du semibluffar på floppen, så gör du rätt i att checka, även om du så har checkat på de senaste 400 flopparna, och inte semibluffa för att variera ditt spel. Detta är dock inte detsamma som att påstå att du alltid kommer att spela på samma sätt i en given situation – långt därifrån.

Din grundläggande spelstil kanske exempelvis dikterar att du aldrig öppningssatsar med en semibluff då två spelare återstår att agera. Men efter att du i det här läget har satsat ett par gånger med färdiga händer som har gått till visning kommer dina motståndare lägga märke till att du alltid satsar med färdiga händer och inte med drag. Nästa gång du befinner dig i samma situation med en draghand kommer du att semibluffa eftersom du förväntar dig att bli trodd. Med andra ord utnyttjar du din image i varje given situation på ett kalkylerat sätt. Om du semibluffar helt slumpmässigt kommer du att få slumpmässiga responser och ditt väntevärde kommer att sjunka till noll.

Givetvis kan bra spelare komma att läsa dig som någon som gillar att utnyttja din image på det här sättet. Vad det gäller dessa spelare har du en något annorlunda image; en image bakom din image, om du så vill. Men du kan fortfarande utnyttja denna genom att semibluffa något senare, eller tidigare, än vad de förväntar sig att du ska göra. Dessa beslut är av uppenbara skäl ganska vanskliga och motståndare som förstår att du spelar ett dubbelspel är mycket svårare att lura.

Förbättrat väntevärde

Så länge som du spelar tvärtemot din image bör du tjäna pengar, eftersom det är troligt att dina motståndare kommer att begå misstag mot dig. Haken är att du först måste spela förutsägbart för att generera en image som du sedan kan utnyttja.

Det är rädslan för att spela på ett sätt som motsvarar motståndarnas förväntningar som driver spelare till att agera slumpmässigt. Detta är givetvis en rättfärdigad rädsla, men den går djupare än den faktiska finansiella kostnaden i en given hand. Den går snarare att härleda till den grundläggande maktkampen i ett pokerspel – vem är det som kontrollerar vem?

Rädslan är en känslomässig respons och inte en rationell sådan, och det är den som driver spelare att aldrig bli stillastående och aldrig låta motståndarna få grepp om deras spel. Först och främst måste du komma ihåg att om dina motståndare inte har en aning om vad du gör så kommer du inte heller att ha en aning om hur de kommer att reagera. Slumpmässighet föder slumpmässighet, och slutresultatet blir att alla blir mördade av rejken. För det andra är det oundvikligt att dina motståndare kommer att kunna sluta sig till vissa fakta rörande dina händer. De kommer att förvänta sig att du spelar ett tightare urval från UTG än från knappen, och att du spelar oftare än i olika färger. Det är ofrånkomligt. Om du då och då avviker från ditt normala spel kommer du visserligen att tillfoga ett visst överraskningsmoment till ditt spel, men att avvika från en vanlig och sund spelstil kan medföra allvarliga konsekvenser. Visst – du vill inte att din motståndare ska känna till ditt spel utan och innan, men om hans övertag består i att han vet om att du spelar en sansad poker så innebär det att du får gott om rum att agera inom dessa ramar.

Pengar i sjön

Även om du varierar ditt sansade spel aldrig så lite kan det komma att kosta dig onödiga pengar. Om du är orolig för att framstå som förutsägbar kan ett slumpmässigt spel framstå som en vinn/vinn-situation – antingen vinner du potten eller så övertygas dina motståndare om att du inte går att läsa och att de ska sluta försöka. Men en sådan marknadsföringskampanj är ofta inte nödvändig när du tittar på saken genom dina motståndares ögon.

Även om du inte varierar ditt spel överhuvudtaget så kommer den naturliga variansen i korten och flopparna få det att se ut som att du ändå gör just detta.

Du kanske exempelvis har bestämt dig för att stjäla potten hälften av gångerna alla har lagt sig fram till dig på knappen, även om du sitter på helt hopplösa händer. Det är din grundläggande strategi för den här typen av situationer. Men om du skulle råka sitta på bra händer de första fem gångerna alla lägger sig fram till dig kommer du att satsa varje gång och då kommer dina motståndare att stämpla dig som en mycket mer stöldbenägen spelare än vad du egentligen är.

Om du vet att detta är din image kan du sedan tillfälligt skära ner på din stöldfrekvens, kanske ända ner till noll, i vetskapen om att du kommer att få betalt när du träffar nästa starka hand. Kom ihåg att dina motståndare bara kan se dina handlingar, inte dina kort, och därför endast kan skapa sig en högst oklar bild av din verkliga spelstil och att du inte alls kommer att vara lika förutsägbar som du kanske tror. Ett annat sätt på vilket ditt spel framstår som varierat är när du gör olika saker beroende på vilken motståndare du ställs inför.

Det kanske exempelvis sitter en synstation vid ditt bord som du vid upprepade gånger har stulit pengar från, och sedan varje gång visat upp en hand och inte en bluff. Nu oroar du dig för att du kommer att förlora en stadig inkomstkälla om du inte låter honom ”ta dig på bar gärning” då och då. Synstationer kommer emellertid alltid att hitta anledningar att syna. Om du nyligen har försökt bluffa någon annan spelare vid bordet, men misslyckats, så har du i synstationens ögon återupprättat din image som bluffare. Han förstår inte att du aldrig skulle spela likadant mot honom.

Sammanfattning

Det är enbart i de fall då dina kort kommer helt normalfördelade som din spelstil riskerar att avslöjas. Bara då ska du förändra den frekvens enligt vilken du gör olika spel. Gör det emellertid inte slumpmässigt. Du bör spela tvärt emot din image på ett sätt som du tror kommer att generera pengar och bara mot spelare som är medvetna om din image. Korten faller dock sällan enligt normalfördelningskurvan, så vanligtvis behöver du inte ”variera ditt spel” överhuvudtaget.

Att känna till när du ska satsa på alla tre gatorna och när det är läge att sakta ner med ett överpar, är några av de viktigaste kvaliteterna i kontantspel.

Du har suttit och väntat på en hyfsad hand i vad som verkar vara en evighet. Till slut tittar du ner på par i Kungar. Vid det här laget har du redan börjat fundera över hur mycket pengarna du kan krama ut ur förlorarna vid bordet. En uppdubbling skulle vara ljuvlig! Det finns inte en chans att du kommer att slänga de här skönheterna. Ett tankesätt som detta är dock ett recept på att ofta vinna små potter och ibland förlora stora potter.

Höga par är väldigt kraftfulla händer som ger dig fina inkomster på längre sikt. Du ska för all del höja med dem innan floppen och inte vara rädd för att kontrahöja om chansen dyker upp – men var försiktig eftersom många tenderar att tappa omdömet när de får ett högt hålpar. När ska vi då försöka extrahera värde ur vad vi tror är den bästa handen, och när bör vi sakta ner och undvika att offra alltför mycket marker på en hand med bara ett par? Korten på bordet är förstås av yttersta vikt, liksom din läsning på motspelarna. Det många misslyckas med att tänka igenom är din motspelares uppfattning om dig. Detta är viktigt i alla händer du spelar, men blir ännu mer avgörande när du spelar överpar.

Satsa för värde

Låt oss säga att du spelar vid ett $2/$4-bord No Limit Hold’em kontantspel med max sex personer. Du har varit väldigt aktiv, höjt många händer med ett brett urval och inte varit sen att fortsättningssatsa regelbundet. Du plockar upp Kc-Ks under the gun och höjer enligt din standard till $14 och får en syn från Jörgen på knappen.

Han är en okej spelare, om än lite tight. Vanligtvis höjer han inte utan Q-Q+ eller A-K .

Floppen visar 2d-Jc-Qd. Du satsar $28 i en pott på $34 och Jörgen synar. Det finns ingen anledning att slowspela överpar, speciellt när båda spelarna är djupstackade. Hans syn indikerar att han på ett eller annat sätt har träffat floppen. Turnen visar 9c. Du satsar $68 i en pott på $90 och Jörgen synar. Att sakta ner satsningarna på en dragvänlig bräda som denna vore rena självmordet. Det är ytterst otroligt att Jörgen sitter med med tanke på hans tighta spelstil. Det faktum att Jörgen inte har höjt på den här dragvänliga brädan indikerar att din K-K fortfarande är den bästa handen.

Allt talar för att Jörgen hade höjt med händer som J-J och  Q-J i det här läget. Rivern kommer  8c, vilket gör att bordet ser ut som följer: 2d-Jc-Qd-9c-8c. Du satsar $115 i en pott på $226 och Jörgen synar. Jörgen visar upp  A-Q och du vinner potten på $456. Även om riverkortet skräms lite – en Tia fullbordar stegen och även bakdörrsfärgen – måste du satsa på rivern. Bakdörrsfärgen är inte speciellt trolig och riskerna för att Jörgen har en Tia är små (förutom Q-T och J-T). Många spelare skulle nöja sig med att checka här och hoppas på att få se en billig visning, men jag tror att värdesatsningen är det rätta spelet. Q-T låter otroligt, liksom Q-J. J-T är möjligt, men det är också A-Q, K-Q och ruterdrag med Knekten.

För att summera det hela ska du inte utgå från att någon har träffat ett drag om du möts av mer än ett halvhjärtat motstånd. Du kan satsa för värde på varje gata i den här handen i vetskapen att du ses som en lös-aggressiv spelare. Jörgen kan då misstänka att hans topp-par är det bästa hela vägen, åtminstone till rivern. Och för $115 kan han definitivt lockas till att syna med Jd-8s. Efter att Filip checkat visar du vägen med en satsning på $80 i en pott på $99, men möts genast av en kontrahöjning till $160.

Du synar och potten är nu uppe på $419. Nu är du illa ute, och vi tar en titt på varför det är så. För det första var din kontrahöjning innan floppen på tok för liten. Allt du lyckades med var att ge Filip rätt odds till att syna med hela sitt handurval, och på så vis kom du inte närmare lösningen på gåtan om hans hand. På floppen satsar du sedan en stor summa. Du har all anledning att oroa dig för drag, för även om floppen inte är den allra mest dragvänliga vill du inte ge bort ett gratiskort. När du sedan ställs mot en checkhöjning blir det ett svårt beslut att fatta. Skulle han verkligen kunna checkhöja en tight spelare utan en hand som slår topp-par?

Du ligger riktigt illa till mot Q-J, Q-8, J-8, J-J, Q-Q, A-A, 8-8 och 9-T vilka alla är möjliga med tanke på Filips historik vid bordet. Därför skulle jag motvilligt lägga min hand, därför att det enda handurval jag sätter Filip på, där han överhuvudtaget kan tänkas checkhöja med en sämre hand, skulle vara A-Q och K-Q, eller om han spelar riktigt löst, K-T, A-K och A-J. Allt annat verkar osannolikt. Turnen är  8c och Filip satsar $200, vilket lämnar honom med bara $400 kvar. Du synar.

Turnen är faktiskt inget dåligt kort för dig eftersom den minskar värdet på  Q-J och får Filip att tänka till en extra gång. Eftersom du synade kontrahöjningen innan floppen är du mer eller mindre bunden till att syna Filips satsning på turnen. Om jag skulle få välja hade jag föredragit en all-in framför synen på turnen eftersom synen ändå binder dig vid handen Rivern visar  Ts vilket gör att brädan innehåller Qc-Jd-8s-8c-Ts. Filip går all-in för $200 och du synar med viss tvekan, eftersom du är bunden till potten i det här stadiet. Du kan vara ganska säker på att du ligger efter, men oddsen är helt enkelt för bra. Filip visar  Jh-8h och vinner potten på över $1 200. Den här handen visar hur enkelt det är att alldeles för lätt ryckas med i en hand med överpar och sedan skrika och slå mot skärmen när din får däng av . Många spelare kastar sig huvudlöst in med överpar och bryr sig inte ens om att stanna till en stund för att studera vad som sker.

Lägre överpar

Vad gäller om du har ett överpar som inte är lika starkt som ? Hur skulle det se ut om du hade på en lägre flopp med klar textur i en flervägspott? Vi antar att du gör en höjning innan floppen i lilla mörken och får två syner.

Floppen kommer 7c-5c-4s och du satsar full pott, men de båda andra spelarna synar. Återigen befinner du dig i ingenmansland utan att veta vad du ställs mot. Det finns väldigt få bra turnkort för dig, eftersom Ess, Kung, Dam, Knekt alla är överkort och Tre, Fyra, Fem, Sex, Sju, Åtta och Nio ger steg- eller setpotential – för att inte tala om ett klöverkort som kan fullborda en färg. Jag säger inte att du saknar goda förutsättningar att slå en hand som  9-9 eller A-7, men det gäller att komma ihåg att situationer som dessa riskerar att medföra stora förluster genom att du inte är medveten om vad som egentligen gäller.

Generellt sett ska du kunna tjäna fina pengar med dina överpar. Slowspela inte dem, såvida du inte har en bra läsning, eftersom du riskerar att själv bli den som trillar i fällan. Satsa med dem som om de vore vinnare tills du stöter på en syn eller höjning från en motspelare, eller till dess att en dragvänlig bräda tvingar dig att dra dig tillbaka och se på din hand med nya ögon.

Slutligen ska du aldrig fastna i en tro att din hand automatiskt är en vinnare. Hur många stora potter i kontantspel har du exempelvis sett, utöver all-ins innan floppen, där ett par vunnit? Inte så många, skulle jag gissa.