Emma Wikberg

Möt pokeresset som farit Sverige och världen runt med pokern som ledstjärna, men som nu är redo för det stora genombrottet.

Av: Åsa Holmberg

”Emma Wikberg föddes en kall vinterdag i januari 1982…” Ja, så skulle det ha kunnat vara om Emma hade varit i Sverige när hon föddes, men nu var det inte riktigt så det gick till. Precis just då befann sig nämligen Emma i Calcutta i Indien, varifrån hon härstammar.

Emma bodde i Indien med sin biologiska mamma och bror i lite mer än två år innan hon, och lillebror, blev adopterade av ett svenskt par som tog de båda med sig hem till mellansvenska Timrå, strax utanför Sundsvall, och en väntande storebror. Emma har visserligen varit i Indien sedan dess, men tack vare att hon var så liten när hon adopterades så känner hon sig helsvensk och har inte direkt något minne av den korta tiden i Indien. Det är i Timrå hon är uppvuxen och det hörs nästan på dialekten, även om hon har varit ”på resande fot” i nästan tio år.

Åländsk mästarinna

Emma kom i kontakt med spelbranschen direkt efter skolan, då hon började jobba på Casino Cosmopol i Sundsvall. Det var också här hon kom i kontakt med pokern för egen del, och blev lockad att börja spela själv, då hela gänget skulle åka iväg och spela Dealer-EM i Amsterdam. ”De hade redan bokat in mig också, jag fick inte säga nej. Vi skulle spela poker och jag visste knappt vad det var – de fick lära mig spelet på vägen dit!” Det gick riktigt bra för att vara första gången, och ungefär ett år efter det började Emma att spela poker på nätet också.   Hon flyttade ner till Göteborg och fortsatte jobba på kasino, och efter två år där var det dags igen – Emma flyttade upp till Stockholm 2005 för ytterligare ett kasinojobb. På Casino Cosmopol i Stockholm stannade Emma bara i ett år, sedan fick hon ett erbjudande som det var svårt att säga nej till. Hon fick följa med Martinspoker till Las Vegas och Paris och jobba som värdinna tillsammans med ”teamet”.
När de sedan kom tillbaka till Sverige igen så jobbade Emma lite på Klubben och på Sviten, två väldigt populära pokerklubbar under den här perioden, och det var även under 2006 som Emma fick ett riktigt genombrott i pokern. Trots några mindre placeringar i pengarna på Klubben och Sviten så var det här lite mer speciellt!   En av vännerna hade stuga på Åland och det passade väldigt bra då de var ett gäng som ville åka dit och spela Åländska Mästerskapen. Det blev en riktigt spännande resa: de kom till stugan mitt ute på landet, det fanns ingen dusch, och strömmen försvann mitt i natten. De åkte förstås ändå in till Mariehamn för att spela turneringen dagen därpå. Turneringen hade ett riktigt bra upplägg och det gick väldigt bra för Emma som bland annat slog ut föregående års vinnare. Då kände hon att hon faktiskt skulle kunna vinna hela turneringen.
Emma tog sig till finalbordet och hamnade till slut heads up mot en annan svensk, och det var Emma som tog hem vinsten till slut! Förutom ett helt okej förstapris så fick hon inköpet till samma turnering året därpå, samt en pokerkryssning.
”Jag använde en del av vinstpengarna till att bjuda med mig min mamma till Egypten, vilket jag är väldigt tacksam för idag. Jag fick chansen att göra något speciellt för henne, och det visade sig vara det sista min mamma och jag gjorde tillsammans, bara hon och jag, innan hon gick bort i cancer två år senare.”

Mot Malta och tillbaka

I och med vinsten på Åland så fick Emma chans att vara ledig ett tag till utan att behöva jobba, men insåg efter ett tag att hon gärna ville köpa en lägenhet – men det är svårt att få lån om man inte har en fast inkomst. ”Jag började jobba på Netonnet av någon underlig anledning, men det var ju ett serviceyrke i alla fall. Fast det fungerade inte, jag saknade pokern, så efter knappt ett år skaffade jag jobb på UltimateBet på Malta och flyttade dit.”   De hade nästan inga svenska kunder alls och bara mailsupport så det var inte riktigt det ultimata jobbet för Emma. När Bet24 erbjöd henne jobb som pokeransvarig och livevärdinna så behövde hon inte fundera så värst länge innan hon bestämde sig.
”Det var kul att bo på Malta, riktigt trevligt och socialt, alla är i samma läge och har lämnat sina familjer och vänner. Det händer saker hela tiden och det är alltid fest, allting är billigare så man har råd att båda äta ute och festa, men man lever som i en liten bubbla. Jag är snart 30 och började fundera på att kanske bli vuxen, att skaffa en egen lägenhet i stället för att hyra en fullt möblerad.”   Under tiden på Malta så blev det mycket poker förstås. Emma övade upp turneringskompetensen ordentligt och Malta måste vara ett av de bästa ställena på jorden att göra det på. Det var också pokern hon flydde till när hennes mamma gick bort. ”Pokern räddade mig när min mamma gick bort och höll mig borta från att kanske börja dricka en massa alkohol istället. I pokerrummet existerar badbeats och succéhistorier, istället för ens privatliv. Det var lättare att fly verkligheten i stället för att gräva ner mig.”
Det blev även en hel del nätpoker under tiden på Malta. Emma spelade en hel del på PokerStars och började med att komma fyra respektive femma i deras dagliga $55-turnering, med bara några dagars mellanrum. Emma gillar inte rankingturneringar eftersom man då blir tvungen att fortsätta spela på vissa tider vare sig man vill eller inte. Då blir det mer ett jobb än en hobby, tycker Emma. En av favoriterna, som dessutom passar väldigt bra in med jobb och annat, är en av turboturneringarna ($11) som börjar kl 18:30. Även om man tar sig långt så är man klar före midnatt. Men liveturneringarna är absolut roligast; favoriterna är djupstackade, stora turneringar. ”Det blir såklart kontantspel någon gång då och då, men jag tycker att jag saknar ’edgen’ där: kontantspel behöver man underhålla på ett helt annat sätt eftersom spelet förändras hela tiden.”
När familjen råkade ut för ytterligare en tragisk händelse hösten 2010 så var det dags för Emma att komma hem till Sverige. Hennes lillebror hade gått bort och det var dags att åtminstone vara i samma land som pappa och storebror.   Emma sökte sig snabbt hemåt igen och fick en riktigt bra tjänst som Account Manager och Partner Trainer på Ongame, vilket dessutom var den perfekta utvecklingen efter jobbet på Malta. Emma trivs bra här hemma i Sverige nu. ”Jag kommer nog vara kvar här hemma, jag gillar verkligen Sverige och allting fungerar som det ska nu.”

SM på Casino Cosmopol

Det är ju inte bara på Malta det finns poker. ”Jag har alltid velat spela SM på Cosmopol, men har inte haft råd tidigare, det kostar ganska mycket. Jag fick för mig att jag skulle spela satelliten, men det var jättekallt vid pokerborden: jag fick hur bra kort som helst, men förlorade hela tiden! Det var A-A mot 8-8, J-J mot 5-5 och K-K mot 8-10 bland annat, och jag fick göra flera återköp.” Emma kände fortfarande att hon ville spela turneringen och fick napp på stejk så hon kunde ställa upp ändå.   ”Den här turneringen har ett tufft startfält med riktigt bra spelare vilket passar mig då jag är tålmodig och lagom tajt. De hade stenkoll på mig och jag hade stenkoll på dem, och då spelar man väldigt mycket bättre och gör inga dumheter. Till skillnad från när du spelar mot italienarna på Malta till exempel. Där passar aggressivitet och lite galenskap bättre!” säger Emma och skrattar.   Både Emma och hennes ”stejkare” är nog ganska nöjda; Emma kom ju på nionde plats i kasinomästerskapet och det var ett tag sedan vi hade någon tjej på ett sånt ”stort” finalbord live.
”Jag lärde känna Anna Colley, en väldigt duktig pokerspelare, på Malta och vi brukar spela poker ihop och dessutom byta procent med varandra. Det känns bra att äntligen kunna ge lite grann tillbaka. För de andra två stejkarna var det premiär, men det känns ändå riktigt skönt för då vet de att de tog rätt beslut. Dessutom ökar chansen att de kan tänka sig att stejka mig fler gånger!”
När det gäller själva upplägget så finns det saker som skulle kunna förbättras. ”Vi fick 10 000 i startmarker och det är lite för lite för att vara en så pass stor turnering på den här nivån. Det räcker med att man åker på en liten bad beat i början så är man shortsstackad direkt. Då kan man inte spela längre utan man måste gå all-in direkt. När det gäller en så här stor turnering så borde det inte vara turen som ska avgöra utgången. Mörkstrukturen är väldigt bra, men med lite större startstack skulle det bli perfekt!”   Emma saknade en uppvärmningsturnering innan själva Main Event och dessutom lite fler sidoevent under veckan. ”Det är ju många som kommer långväga ifrån och de vill ju ha något att göra när de är här, om de åker ur turneringen.”
Kasinomästerskapet är inte Emmas största turnering, då hon har varit i Vegas flera gånger och bland annat spelat både $1 000- och $1 500-sidoevent och deepstack-eventen på The Venetian där hon kommit i pengarna ett par gånger. ”Jag glömmer aldrig 2006 då det var 1 200 tjejer med” – och bergis några killar – ”och spelade Ladies-eventet. Skillnaden där är att alla tjejer kommenterar allting på ett väldigt tjejigt sätt som kan tilta sönder en totalt,” berättar Emma. ”Åh guud såg du? Åååh guud vad synd, kolla..!”   Tjejer spelar på ett helt annat sätt. Fast inte alla tjejer. ”Jag spelar hellre med okända killar än med Stockholms pokertjejer,” avslöjar Emma. ”Killar vill gärna visa sig på styva linan och ska försöka spela bort oss och då trillar de dit själva.”

Framtiden

Närmast på schemat stod Bet24 Open i Riga, en vecka efter vår intervju, tillsammans med satellitgurun/kompisen Ola Brandborn. ”Det ska bli superroligt! Jag är jätteladdad på att vinna nu, när det var så nära under CasinoMästerskapen. Jag har aldrig varit i Riga heller, så det ska bli spännande.” Efter sommaren hoppas Emma på att kunna åka på någon av Chilipokers omtalade Deepstackturneringar; Malta i oktober ligger lite bra till, eller kanske Wien i november, berättar hon.   ”Det är dags att bli ’vuxen’ nu: skaffa lägenhet, ett fast jobb och ett seriöst förhållande.” Det är bara att konstatera att Emma är på god väg!