|

Farliga händer

En av dödssynderna i poker är att övervärdera händer. Vi höjer ett varningens finger för ett par klassiska händer.

När jag började spela poker var det par i Nior som orsakade problem. Närhelst jag tittade ner på denna hand blev jag alldeles uppspelt och spelade den som det höga par jag tog den för. Jag är säker på att det fortfarande finns personer i Vegas som lever gott på min överdrivna entusiasm. Hur bra du än tror att du själv är, så finns det troligtvis fortfarande en eller två händer som regelbundet försätter dig i liknande problem (om siffran ligger på åtta eller nio är ditt problem av ett allvarligare slag).

I den här artikeln kommer jag att titta på ett par av de vanligaste problemhänderna, på vilka sätt de försätter dig i svåra situationer och hur du ska lära dig att känna igen faran då den dyker upp. Först och främst är det viktigt att komma ihåg att värdet på starthänder konstant förändras. Ett par i Nior kan vara ytterst värdefullt sent i en turnering, men om du sitter i ett konstantspel och tre spelare har höjt innan dig är det en omedelbar läggning. Givetvis är det en pokerspelares främsta mål att kunna anpassa sig till olika situationer, så att korten, och det standardmässiga sättet att spela dessa, blir mindre viktigt. Men för att kunna nå denna punkt är det nödvändigt att du känner till svagheterna i annars spelbara händer…

A-K

Du kanske tror att ”Big Slick” är en bombsäker hand, men det är den inte alls om du missar floppen…
Största faran: Underspel innan floppen och överspel efter densamma.

Innan floppen:
Det är vanligtvis korrekt att spela väldigt aggressivt då du sitter på  A-K innan floppen. När allt kommer omkring är det ju en hand som är en favorit mot alla andra, bortsett från hålpar, och till och med då är det oftast fråga om en slantsingling. Handen är egentligen bara riktigt illa ute mot K-K (30 % chans att vinna) och  A-A (8-11 % chans att vinna).

I de flesta turneringssituationer begår du knappast något misstag om du trycker in alla dina marker innan floppen. Ett vanligt misstag som många spelare ofta begår är att syna en stor kontrahöjning med A-K för en stor summa i relation till deras stackar – låt oss säga 30 % – och sedan lägga sig då de missar. Kom ihåg att du bara kommer att träffa ett par på floppen runt en tredjedel av gångerna, så om du tänker spela om en stor pott med  A-K är det förmodligen bäst att kontrahöja all-in innan floppen. Detta kan tvinga din(a) motståndare att lägga sig, och om så inte skulle vara fallet, så får du åtminstone se alla fem kort för att förbättra dig.

Efter floppen:
Om A-K inte förbättrar sig på floppen ska du vanligtvis lägga dig om någon visar styrka, såvida du inte har plockat upp ett drag till nötfärgen. De svårare besluten kommer då du har träffat topp-par/toppkicker. Problemet är att en bra spelare knappast kommer att spela om en stor pott mot dig med en sämre hand. Tänk dig att du sitter på A-K på en flopp som visar K-6-5 i olika färger. Din motståndare satsar, du höjer och han kontrahöjer! Ofta betyder det att du är slagen och bör lägga dig. Mot aggressiva och knepiga spelare kan du överväga att sakta ner spelet med en väl avvägd checksyn. Detta betyder emellertid inte att du ska vara livrädd varje gång du träffar med big slick. När du träffar topp-par på en flopp som visar  A-9-2 i olika färger, och turnen och rivern är blanka, bör du satsa på alla tre gator eftersom din motståndare mycket väl kan syna hela vägen med ett svagare Ess.

K-Q

Denna hand kan se lockande ut, men på en torr bräda blir den rena giftet…
Största faran: Att träffa toppar om en stor pott i ett läge där din hand omöjligt kan vara den bästa.

Innan floppen:
K-Q
är visserligen en stark hand, men du kommer ofta att hamna i problem mot dominerande händer. Av den anledningen måste du minimera potentiella problem genom att höja, i synnerhet vid de tillfällen då du är först in i potten. Du kan till och med överväga att kontrahöja om du befinner dig i ett shorthanded-spel eller möter en aggressiv motståndare som har öppnat med ett brett urval av händer, i synnerhet om du befinner dig i position. Om din höjning möts av en kontrahöjning från en motståndare av mer ordinärt slag bör du förmodligen lägga dig, eftersom dennes ABC-höjning vanligtvis betyder att du antingen är dominerad (med en hand som Q-Q eller A-K) eller att du är uppe mot ett hålpar. Slutligen, limpa aldrig in i en flervägspott med K-Q, eftersom du överlåter ditt övertag till händer som passar mot flera motståndare, som exempelvis sekvenskort i färg eller låga hålpar.

Efter floppen:
Floppen utgör den verkliga faran för K-Q. Du kan visserligen ta dig ur handen om du inte träffar, men om du träffar topp-par och får mycket action är det svårt att veta var du står. Låt oss anta att du sitter på K-Q och floppen visar Qs-Tc-8c. Du har träffat topp-paret och har i det här läget ofta den bästa handen. Du bestämmer dig därför för att satsa och får en synare. Sedan, på en blank turn, höjer plötsligt din motståndare. Leder du fortfarande? Nej, det är knappast troligt. En knepig motståndare kan tänkas spela ett drag med eftertryck, men i de fl esta situationer måste du lägga dig mot en höjning – i synnerhet om turnen färdigställer ett drag som du inte kan förbättra dig mot.

Ess-Skräp

Spelar du ett Ess med en svag kicker får du allt som oftast hoppas på en delad pott…
Största faran: Att spela handen eftersom den innehåller ett ess.

Innan floppen:
Ess-skräp betyder i praktiken A-9 och allt därunder i olika färger (eller i samma färg, såvida inte floppen visar färgdrag). Det har ännu inte uppfunnits några adjektiv som beskriver exakt hur skadligt det är för din långsiktiga vinst att spela dessa händer. De enda gångerna de har någon slags värde är då du går all-in i en turnering med mindre än tio stora mörkar kvar, eller i en shorthanded- eller heads up-situation. I ett fullsatt eller sex spelare starkt spel kommer du bara att ruinera dig.

Efter floppen:
Ess-skräp är en omöjlig hand att spela. Ja, du hörde rätt. Behöver du fler skäl? Okej – när du floppar ett  Ess och får action kommer du aldrig kunna veta om du leder eller ligger efter, förutom vid de tillfällen då du floppar din kicker (du har exempelvis A-8 och floppen visar Q-8-2). De flesta gånger kommer du inte att ha en hand överhuvudtaget, och de gånger du har en hand kommer denna inte att stå pall för action av det mer intensiva slaget, eller så kommer det att sluta med att du blir mjölkad på pengar av någon med ett starkare Ess – och det är ingen vidare trevlig situation att hamna i.

Låga sekvenskort i färg

Knepiga händer kräver solitt spel efter floppen – Begå inte självmord genom att fatta dåliga beslut
Största faran: Att betala förmycket innan floppen… och att gå vilse efter densamma.

Innan floppen:
Sekvenskort i färg är förrädiska – de är så vackra i sina matchande färger. Givetvis kan de utgöra ett fruktansvärt vapen i Hold’em – faller korten din väg kan du mycket väl skinna en spelare med ett högt par. Problemet är bara att detta inte händer tillräckligt ofta för att det ska vara lönande i ett längre perspektiv. Att investera för mycket pengar eller marker innan floppen och spela dessa ur position är farligt. Du måste inse att det rör sig om draghänder och att de nästan inte har något värde alls innan floppen. Du investerar inte pengar i Åtta högt, utan i de implicerade oddsen för att få betalt då du träffar en färg eller stege. Av den anledningen bör du endast gå vidare till floppen då du och dina motståndare är djupstackade, men du ska för den sakens skull inte rutinmässigt spela mot dem i höjda potter. Om du är den ursprunglige höjaren är det däremot en helt annan sak, eftersom ditt oortodoxa spel maskerar din hand. Tänker du ge dig in i en pott med sekvenskort i färg ska du därför antingen se till att du är aggressorn, att du befinner i en limpad pott eller att du gör ett specifikt spel mot en specifik spelare. Eftersom huvuddelen av spelet med dessa händer som kommer att äga rum efter floppen måste du se till att du befinner dig i position då du går med i potten, då dessa händer är extremt svåra att spela ur position.

Efter floppen:
Det finns två stora problem med sekvenskort i färg efter floppen. Det första uppstår då du träffar en del av floppen och kanske eller kanske inte har den bästa handen, som exempelvis då du spelar  8c-7c och floppen visar Jh-8d-5s. Mot en ensam motståndare kan du mycket väl ha den bästa handen, men du kan lika gärna vara tillintetgjord. I realiteten är din hand svag och du måste komma ihåg att du spelade sekvenskorten i syftet att träffa en riktigt stark hand. Fall inte för frestelsen att lägga in för många marker i potten i ett så pass marginellt läge som detta. Den andra stora faran består i att gå vilse i handen – detta gäller i synnerhet om du befinner dig ur position. Låt oss anta att du spelar 7d-6d floppen visar Td-9s-2d och att du är först att agera. Färgdraget och det invändiga stegdraget gör att detta är en bra flopp för din del, men handen blir ändå svårspelad med tanke på att du befi nner dig ur position. Vad gör du om du blir höjd efter att ha öppningssatsat? Vad gör du om turnen är blank efter att ha checkhöjt på floppen och blivit synad?

Skulle du träffa din stege eller färg finns det slutligen också en fara i att bli slagen av en högre hand. Om du träffar din färg i ruter – vad är det då som säger att din motståndare inte satsar med nötfärgen? Balansera dessa faror med att spela sekvenskort i färg i position så att du kontrollerar vad som pågår, och se till att få maximalt betalt då du träffar en stark hand. Syftet med att spela spekulativa händer som dessa är att få betalt när du väl träffar – så se till att få in satsningarna innan floppen!

J-J

Par i knektar är ett gediget par, men kan hamna i problem på alla möjliga sorters floppar…
Största faran: Att spela om en stor pott då du är dominerad.

Innan floppen:
När du sitter med två Knektar på hand leder du ofta över din motståndare innan floppen – när allt kommer omkring är det ju den fjärde bästa starthanden i Hold’em! Så spela den genom att satsa och höja tungt. Detta är ett råd som är bra ända fram till dess att det inte är det längre. Problemet med par i Knektar är att din motståndare ofta sitter på ett överpar vid de tillfällen då även han är beredd att trycka in alla sina marker, och beslutet blir särskilt knepigt då en aggressiv motståndare som har visat sig kapabel att bluffa klargör att han är beredd att spela om en enorm pott innan floppen. I ett sådant läge måste du stanna upp och utvärdera situationen. Om du har en mindre stack i en enbords- eller flerbordsturnering finns det få tillfällen då det är rätt att slänga handen, men om både du och din motståndare sitter med djupa stackar i ett kontantspel eller en flerbordsturnering kan det vara klokare att lägga sig. Du måste vara försiktig med att syna kontrahöjningar innan floppen med J-J, eftersom det bara finns ett fåtal floppar som hjälper din hand. Såvida du inte får odds för att träffa en triss är det ofta bättre att fatta ett beslut innan floppen.

Efter floppen:
Verkligheten är den att det finns väldigt få floppar som hjälper dig att förbättra din hand. Mer än hälften av gångerna kommer du att få se åtminstone ett överkort, och om du var uppe mot ett högre par innan floppen ligger du givetvis fortfarande pyrt till. Om det satsas tungt på floppen kan du dessutom vara uppe mot ett tvåpar, en triss eller överkort med tunga drag. Använd din handläsningsförmåga och vetskap om motståndaren till att fatta ett beslut kring huruvida dina Knektar fortfarande är bra eller inte. Om dina Knektar är ett överpar gentemot bordet ska du sätta press om en spelare som har höjt innan floppen lägger in en fortsättningssatsning. Det är möjligt att din motståndare sitter på ett mindre överpar gentemot bordet, ett drag eller Ess högt. Det är den här typen av farliga situationer som skiljer pojkar från män, så fokusera på att förbättra ditt beslutsfattande med par i Knektar.

A-A

Par i Ess är för det mesta en vinnande hand, men akta dig för att gå på en mina…
Största faran: Att inte kunna lägga handen när du är slagen.

Innan floppen:
Du har fått den bästa starthanden i Hold’em, så detta är av naturliga skäl ett bra tillfälle att investera marker – massvis av marker! Höj, kontrahöj och gör vad du kan för att få in pengar i potten medan du fortfarande leder. Ibland kan du ta dig friheten att variera ditt spel genom att slowspela ditt par i  Ess – vanligtvis genom att syna en kontrahöjning innan floppen och sedan attackera floppen. Dock består vanligtvis den bästa strategin i att spela Essen snabbt och med eftertryck.

Efter floppen:
Att spela par i Ess efter floppen kan emellertid vara svårt och du kan hamna i fruktansvärda situationer. Den vanligaste faran består i att en motståndare har spelat en hand som ett lågt par eller sekvenskort i färg i vetskapen om att du sitter på en stark hand. Om han får in en tung träff på floppen hamnar du i en svår situation. Låt oss anta att du höjer till fyra gånger den stora mörken och att en knepig spelare synar. Floppen visar  5s-6d-7s och din motståndare höjer dig. Detta är en väldigt farlig situation – du kan befinna dig i ett enormt underläge mot en triss eller ett tvåpar, men han kan också bara sitta på ett överpar. Mot tighta motståndare kanske du måste slänga dina Ess i det här läget, men om din motståndare spelar löst kan det vara dags att sätta press på honom. Saker och ting blir mycket enklare om det har varit mycket action innan floppen. Om en motståndare har synat en saftig kontrahöjning är du ofta uppe mot ett mindre par som J-J eller T-T och en låg flopp kan hjälpa dig att skinna honom. Om du skulle få för dig att slowspela ditt par i  Ess och hamnar i en flervägspott måste du vara beredd att slänga dem om det blir för mycket action. När allt kommer omkring är ju A-A bara ett par – var inte idioten som inte kan släppa en hand.

Kort URL: http://www.firstpoker.se/?p=5373

Inlagd av den 2 okt. Arkiverad under Pokerartiklar. Du kan följa alla kommentarer via RSS 2.0. kommentera och pingar är avaktiverade.

Kommentarer är inaktiverade

Dela med dig

| Mer

Senaste kommentarer