Premiärnerver? Nej, inte ett dugg faktiskt. Man kanske skulle kunna tro att det skulle bli en omställning att spela för någon annans pengar, men det kändes precis som vanligt. Poker är alltid poker – vare sig det handlar om turneringar, cashgames, sponsring eller inte sponsring. Ni förstår vad jag menar…
Ni som varnat mig över Befairs klient hade fullkomligt rätt. Jag hade hoppats på att ni som skrev negativa saker i kommentarspalten bara var pessemistiska själar, som gillar att jämra sig och hitta fel. Tyvärr var inte det fallet, och jag kan till 100% hålla med om att sajten suger. Grafiken var dålig, mjukvaran var svår och multitablingen var under all kritik. Är det någon som vet om det går att få bort sidospalten till höger om borden? Rutan som innehåller chat, noteringar osv. Den retade mig något fruktansvärt och gjorde det väldigt komplicerat att spela på många bord samtidigt. Har någon tips, så är jag djupt tacksam.
Själva spelet gick över förväntan, med tanke på sajtbytet. Jag plussade ca $500 på 1 000 händer. Ingen jättevinst kanske, men jag är fullt nöjd ändå. Något som oroade mig var trafiken på heads up-borden. Det ämnet blev däremot en riktig omställning. Jag som är van att spela på Full Tilt och PokerStars, där utbudet av väntande spelare är maximalt, fick nästan en liten chock hur dålig trafik det var. I bland fick jag vänta i en hel timme – innan jag fick något spel över huvud taget.
Jag hade tänkt att lägga upp lite roliga händer från min första sittning, men tyvärr blir det inte så. Ska jag vara ärlig så var händerna mest standard – och ingen var mer intressant än någon annan. Jag kan dock berätta att jag mött Betfairs första ”uberfish”. Han synade allt och hade noll koll på sitt spel. Efter att jag höjt till $6 från knappen, slog han om till $18. Jag kontrahöjde till $55 med 7-7 på hand, bara för att bemötas av en all-in. Med tanke på tomtens tidigare bravader var en syn inget annat än standard. Min analys av att han var sämre än den gamla TV-profilen ”all in-Möller”, stod sig och han visade up 8-5 off. Tack för kaffet, sa jag och plockade hem potten på $420.
I morse tänkte jag gå upp i tid för att bränna av några timmar morgonpoker. Jag kände mig laddad när jag halvt sovandes traskade upp klockan 07.30. John Blund hängde på mina ögonlock, när jag – likt en karaktär från Stephen Kings filmer – kämpade mig själv till kaffebryggaren. Kaffet blev starkt, giftigt och magförstörande – precis som jag vill ha det! Efter att ha hällt i mig några koppar hälsovådlande koffein, och skummat igenom etern efter nyheter, kände jag mig redo för att jobba lite. Gissa min besvikelse när Betfair har stängt för ”underhåll av klienten” ! Min underskattning för denna pokersajt växte genast, och irriterad över att den tvingat mig upp ur sängen utan någon bra anledning svor jag ett flertal gånger och försökte komma på vad jag skulle göra, nu när poker inte var åtkomligt.
Det fick bli en promenad i det iskalla vädret runt den lokala kyrkogården. Det var rofullt och uppfriskande att lugnt och sansat traska runt den välskötta kyrkogården, med morgonfrosten kliandes på kinderna. Efter promenaden fick det bli en tidig lunch. Nu ska jag öppna upp Betfair igen. Är den inte igång, så ska jag skicka ett hotfullt brev till deras support… Nej, det kommer jag inte göra – men det skulle vara skönt att avreagera sig på dem. Ett handfast tips: Ta alltid ut ert poker-vredesmod på supporten. De är de bästa slagpåsarna som finns, då de aldrig biter ifrån, utan försöker hela tiden få dig på gott humör, så att du kan gå in och betala lite mer rake till dem.
Jag återkommer senare i veckan med resultar från mitt grindande på Betfair.
Allt gott, en morgonpigg NPPA87.