Jag brukar hata söndagar. Jag vet inte varför, men någonting gör dagen till en väldigt ledsam och gråaktig sådan. Men igår hade jag och min sambo en riktigt trevlig dag. Vi låg och drog oss i sängen långt in på dagen, utan att bry oss. Ofta får jag skuldkänslor om jag ligger kvar för länge i sängen, men igår var det underbart.
Senare under dagen käkade vi en god lunch, i form av lasagne. Sen gav vi oss ut på en inlinefärd där vi hade det mysigt. Sist rundade vi av kvällen med en god soppa och lite TV-tittande. En riktigt lugn och fantastisk söndag! Ibland räcker det med det lilla…
I lördags spelade jag en riktigt, riktigt sjuk session. Jag och ”Fisken” bestämde oss för att låsa in oss i kontoret ett par timmar för att grinda av några händer på en varsin dator och dricka Imsdal-vatten i takt med kaffet. Fisken avslutade sittningen runt 01.00, men jag spelade från klockan 21.00 på kvällen till klockan 05.45 på söndagsmorgonen. Maratonsessionen innehöll 8 432 händer och jag kan anteckna ett gott plus på $6 200. Då jag huserar på nivån: $1/$2 just nu – är det lika med 31 inköp. Inte illa för en dags jobb.
Jag måste erkänna att jag sprang otäckt bra i vissa situationer och även om jag gärna VILL tro att det bara var skicklighet – så kan jag inte blunda för fru fortuna. Ibland hade jag nöjet att hitta sjuka kort för att krossa mina motståndare.
Även fisken slutade kvällen ganska bra. Han spelade 2-4 och 2.5-5 kr, heads-up, på Svenska Spel. Han är en ganska bra HU-spelare, och hade det inte varit för hans fruktansvärda tiltfaktor så hade han kunnat bli riktigt duktig. Jag tror han slutade kvällen 6 000 kr upp.
Det är så himla mycket roligare – och bättre – att sitta två, eller tre stycken när man grindar: har man tråkigt så går det att snacka lite skit, och behöver man hjälp med att analysera en hand så är det ibland lättare om någon ”utomstående” får titta på situationen.
Jag spelade, i runda drag, 6-8 bord hela kvällen – blandat HU och 6-max. För att bestyrka hur bra jag sprang tänkte jag lägga upp lite händer ifrån sessionen.
UTG2 höjer jag med J-8s till $7. Alla slänger fram till knappen, en nykomling som jag inte har någon alls koll på, som synar. Båda två sitter med ca 150bb. Mörkarna slänger och floppen kommer, inte allt för otäcka, 10-9-Q med två klöver. Jag floppar nästnöten och satsar en standardsumma på $12 i potten på $17. Min motståndare steker lite innan han slår om till $42, en ordentlig höjning. Att slowspela min stege här vore galenskap, och Ola Brandborn skulle nog arrestera mig om jag utförde detta spel: jag sitter ur position och brädan är väldigt dragvänlig – det finns många kort som förstör för mig på turn.
Jag vet inte riktigt vad min okände antagonist kan ha för hand, då jag vet väldigt lite om honom, men jag misstänker att han kan ha ett set, då det är väldigt ”trendigt” just nu att kallsyna med 10-10, J-J och Q-Q från knappen. Han kan även ha någon form av kombodrag, liksom par + färgdrag eller par + stegdrag etc. Givetvis kan han även ha nötter (K-J) men då får han ha det.
Jag väljer att 4-satsa till $78, i hopp om att få in stacken redan här, då turn som sagt kan förstöra min fina hand. Min motståndare går all-in. Jag synar och han visar upp en något överspelad A-Q. Jag antar att han tyckte att det var en övergripande chans att han ledde på denna dragiga bräda, men ack så fel han hade. Turn och river blankar, och jag kan ta hem potten på $620.
På ett annat bord höjer jag till $7 med K-10s på cut-off, efter att alla slängt fram till mig. Knappen, en norrman med $180 framför sig, synar och så gör även lilla mörken, en tight regular från Storbritannien. Floppen kommer Q-9-3, regnbåge och Lilla blinden checkar. Jag väljer att fortsättningssatsa här, trots att jag har 2 spelare emot mig. Har de underpar, så som 6-6, 7-7 eller 8-8 så kommer de att slänga. Har de ngn form av drag så kan jag få dem att slänga senare i handen om brädan inte blir farligare. Knappen synar min satsning på $16 och lilla mörken slänger.
Han kan ha i princip vad som helst här: K-Q, J-10, 9-10 eller ett slöspelat monster. Men norsken tenderar att vilja floata när han missar floppen, samt sitter i position, och jag bestämmer redan här att jag ska skjuta många turnkort.
Turn levererar mitt mirakelkort: spader J – vilket gör att jag gått från luft till nötter på ett kort. Det kanske finns argument för att jag ska checka min nötstege här, för att få den floatvänliga norsken att satsa, men då jag väldigt ofta skjuter turn tom, så vill jag gärna balansera det igenom att skjuta mina nötter också. Dessutom vill jag inte att han ska checka bakom för pottkontroll, med händer som K-Q, J-10 osv.
Jag satsar $38 i potten på $55 och norrmannen går snabbt all-in för $157 och jag synar givetvis snabbt. Han visar upp J-9, för turnat 2 par. River blankar och jag tar hem potten på $394. Min analys av handen stämde; norsken var svag på floppen och jag antar att jag kunde ha tagit hem potten på turn med en satsning. Men nu blev det ju till det bästa ändå, så jag ska inte klaga.
Nu ska jag kolla på det senaste avsnittet av High Stakes Poker. Jag älskar denna show, och det är för övrigt den enda pokershow jag tittar på: Allt annat suger i mina ögon. Gabe Kaplan är störtskön som kommentator och spelarna håller äckligt hög klass. Förra veckan höll jag på att skratta ihjäl mig åt ett av Gabes citat: Nötprogram!
Jag återkommer.
Allt gott,
David