En grundkurs i Omaha – Del 2

Det är lätt att dras in i en rytm som gör att du ser många floppar när du sitter med fyra kort på hand, men ett noggrant utvalt handurval innan floppen är nyckeln till ett vinnande Omaha-spel.

Att spela för många händer är den största frestelsen för alla som tar steget från Hold’em till Omaha. Varje fyrkortskombination verkar ha oändliga möjligheter och varje hand verkar rättfärdiga en flopp. Men tyvärr är det här en säker väg mot ett misslyckande eftersom det ofta händer att du får den näst bästa handen och fullkomligt läcker marker.

I förra numret pratade vi om att alltid dra till nötterna. För att undvika att hamna i trångmål efter floppen ska du spela händer som lättast kan förvandlas till nötterna innan floppen. Detta gör dina beslut på floppen enklare och ger dig en god möjlighet att ha den bästa handen och det bästa draget – ett säkert sätt att vinna fina potter.

Handurval

De mest vinstgivande händerna i Omaha är färg, kåk och stegar, så genom att spela händer som inkluderar Ess och ett lägre kort i samma färg, höga par eller sekvenskort har du störst chans att floppa nötterna eller ett stort drag. Om du bara kan vinna potten genom den näst bästa handen blir dina beslut mycket svårare, och ibland förlorar du en stor pott eller tvingas lägga den bästa handen. Genom att spela ”nöthänder” får du en garanterad edge på dina motspelare – nämligen att ha den bästa handen oftare, oavsett vilken skicklighetsnivå du befinner dig på.

Det viktigaste konceptet bakom handurval är att dina kort måste kunna arbeta bra tillsammans. Med en hand som ♣A-Q-♣Q-♠5 har du två kombinationer som kan förvandlas till stegar och bara en färgmöjlighet, medan 10-9-8-7 innebär sex stegmöjligheter och två färgdrag. Damerna är cirka 55 % favorit mot 10-9-8-7 i två olika färger (double suited, härefter förkortat ds), men klarar sig inte så bra mot överpar. Däremot har 10-9-8-7ds en hyfsad chans mot överpar och är dessutom en enkel hand att spela efter floppen: du träffar relativt ofta nötterna och höga drag som är favorit mot nötterna, och om du missar helt behöver du aldrig oroa dig för att du slängde den bästa handen.

Med Damerna däremot måste du antingen träffa ett set eller hitta den fina balansgången mellan att försvara den bästa handen, spara pengar när du får en dålig flopp och att utnyttja bluffar – vilket är väldigt svårt med ett ensamt par. När det hamnar mycket pengar i potten är du oftast underdog mot par i Damer som inte förbättrat sig – medan 10-9-8-7ds nästan alltid gör dig till favorit. Men det är aldrig så enkelt som att säga att du ska lägga par i Damer mot en satsning eftersom det fortfarande rör sig om en ganska stark hand, som du kan vinna en del med om ytterligare en Dam dyker upp. Att alla dina kort samverkar är också viktigt av en annan anledning: det erbjuder dig flera sätt att vinna potten på. När du floppar tvåpar med två sekvenskort utöver det, har du dessutom alltid ett stegdrag – såsom 5-6-7-8 på en bräda som visar K-6-7. Om du ställs mot ett par har du den bästa handen och det bästa draget. Genom att lägga händer med ”eftersläntrare” – kort som inte samverkar bra med andra i din hand – och bara spela dem där alla fyra fungerar bra tillsammans vinner du potter som du annars skulle ha förlorat, och ibland till och med stora sådana när ett bakdörrsdrag träffar på rivern. Med andra ord: håll dig borta från trubbel och låt fiskarna spela händer med eftersläntrare, så kan du göra rent hus.

Position och aggressivitet

Som vi diskuterade i förra numret är ett bra spel i position nyckeln till att vinna i poker. I position har du tillgång till mer information, minimerar förluster när du sitter pyrt till och maximerar din equity. Det ger dig valet att bluffa, semibluffa, göra tunna värdesatsningar, och få mer betalt med bra händer. När du sitter ur position har dina motspelare alla dessa alternativ istället, så det är inte konstigt att man brukar säga att du bara ska spela de bästa 15 % (ungefär) händerna i tidig position. I sen position, däremot, kan du bredda ditt handurval och spela så många som hälften av dina händer under rätt omständigheter.

Det finns mycket pengar att vinna genom ett bra spel innan floppen – utnyttja din fördel av position, höj med solida och bra händer, så kommer mycket av spelet automatiskt. Om du har tänkt spela en hand och alla lägger sig fram till dig i sen position ska du inte lägga dig, utan höja. Du måste ge dem som ska agera efter dig ett beslut att fatta. Om det finns limpare framför dig måste du balansera ditt spel. Du ska fortfarande höja med bra händer, men variera detta genom att då och då limpa. För det mesta ska du limpa med lite sämre händer, men ibland kan du även höja.

Par i Ess

Det sägs att 90 % av dina vinster i Omaha kommer från spel med och mot par i Ess – och det är sant. Det är enkelt att spela denna hand på ett felaktigt sätt, men samtidigt väldigt vinstgivande om du vet vad du sysslar med. Visst, med nötterna innan floppen ska du höja för värde och för att skydda din hand. Mot fyra slumpmässiga kort är du bara 70-procentig favorit med de bästa paren i Ess (A-A-K-Kds) och bara 60-procentig favorit med de sämsta (A-A-2-7 i olika färger), medan du i Hold’em vanligtvis är 85-procentig favorit med ”the American Airlines”. Om du alltid höjer med par i Ess blir det i längden så att du mer eller mindre visar två kort för dina observanta motspelare. Det är anledningen till att du måste höja även med andra händer, och använd positionen som en guide till att höja, hellre än bara styrkan på din hand.

Men hur spelar du par i Ess mot en höjning? Om du kontrahöjer med andra händer kan du göra samma sak med bra par i Ess. Självklart kan du också kontrahöja med ett dåligt par i Ess, men ditt övertag är mindre och dominerar motspelarens hand mer sällan utan Ess-höga färgdrag. Det är inte säkert att par i Ess är enkla att spela efter floppen om du bara synat, men förr eller senare blir du tvungen att fatta ett lite svårare beslut – och det är inget fel med att syna för att se en flopp. Även om du avslöjar styrkan på din hand genom att kontrahöja är det fortfarande vinstgivande, så länge som du får in åtminstone en tredjedel av din stack – detta gäller för de svagaste paren i Ess. För de starkaste kan du utan vidare bara få in en fjärdedel av din stack och satsa på de flesta floppar.

Ditt mantra ska som alltid vara balans, balans, balans: spela andra kvalitetshänder som du skulle ha gjort med par i Ess och tvärtom. En bra spelare vinner dessa höjda och kontrahöjda potter ganska ofta på floppen, men du vill absolut ha en stark hand om din motspelare skulle välja att skippa läggningen. Spelar du mot svaga motspelare märker du snart att de inte lägger sig så ofta, så försök att vara inne med den bästa handen och ha position; då kommer dina resultat snart att förbättras avsevärt.