Elkys fantastiska äventyr

Ingen kan anklaga Bertrand ”ElkY” Grospellier för att backa från en utmaning. Hans orädda personlighet och spelstil gör honom till en av de mest spännande figurerna inom pokern. FirstPoker utforskar de många sidorna av den man som kallas ElkY.

När Bertrand ”ElkY” Grospellier talar fullkomligt sprutar orden hur hans mun i en enda röra. Hans engelska är nästintill perfekt, men den tjocka franska accenten ihop med hans kulspruteliknande ordsalvor gör att det ändå inte är speciellt enkelt att förstå vad han säger.

Våghalsen ElkY

Han är inte bara den mest snabbpratande pokerspelare vi mött, han kan mycket väl vara den mest snabbpratande människa vi stött på överhuvudtaget. Man undrar så smått om han har bråttom till något möte någon annanstans. Skrattande ursäktar han sig och tar av sig den svarta designerjackan, som är fullklottrad med svarta dödskallar och röd grafitti som går helt i linje med trenden bland unga pokerspelare. ElkY medger att hans svada helt enkelt är en del av hans personlighet. För att göra en parafras på Mr Wolf i Pulp Fiction: han tänker fort och han snackar fort. ”Jag gillar att leva livet snabbt,” utbrister han med ett stort flin.

Så ger han sig in i en lång förklaring om hur han var tvungen att lägga band på sig när han började med livepoker. ”Jag tog för snabba beslut. Jag menar, visst tar jag fortfarande snabba beslut, men jag tror att man kan ta lite mer tid på sig i livepoker eftersom allt går så långsamt.”

Så sent som för fyra år sedan var ElkY enbart känd som en högljudd sit & go-spelare som en gång varit en grym videospelsfanatiker i Korea. När han blev den första spelaren någonsin att nå PokerStars Supernova Elite-nivå gav det honom inte bara ett mycket bra rykte, utan även ett lukrativt kontrakt med sajten, men under flera år hade han problem med att få ordning på sitt livespel. Men ända sedan han krossade 1 135 andra spelare i PCA Main Event i januari förra året – när han kammade hem hela $2 miljoner – har hans form nått en ny hänsynslös nivå.

I oktober vann han WPT Festa Al Lago-titeln – somhan rankar som sin största bedrift – och tre månader senare gjorde han sig ett hyggligt dagsverke på en halv miljon med segern i High Rollers Event vid PCA 2009. ElkYs nyvunna storform verkar ha kommit från ingenstans, men för honom själv var det oundvikligt.

”Jag visste väl hela tiden att den skulle infinna sig. Jag övade helt enkelt upp min skicklighet och försökte förbättra mitt spel. I poker måste man vara realistisk. Det är viktigt att spela bra, men man kan inte fokusera för mycket på bara ett enda spel.”

Han har nu över $4,7 miljoner i turneringsvinstpengar (över $1 miljon mer än landsmannen David Benyamine), vilket gör honom till Frankrikes överlägset mest framgångsrika turneringsspelare. Den 28-årige fransosen börjar nu tala lite långsammare och mer avslappnat, stoppar ner solglasögonen i fickan och lutar sig tillbaka i soffan. Nöjda med att han inte längre verkar vara på väg någon annanstans ger vi oss i kast med att försöka få en unik inblick i hur huvudpersonenför dagen egentligen fungerar.

Rockstjärnan ElkY

Nu när pokern har spridit sig till alla kontinenter på planeten har livespelen blivit smältdeglar av olika klasser, kulturer och personligheter. Och om du råkade befinna dig i Macao under dag 1b av APPT 2008 skulle du ha sett denna färgstarka blandning när den är som mest livfull. Som en hyllning till en av hans favoritfilmer, The Dark Knight, hade ElkY sminkat sig som Jokern, komplett med grönt hår, isvitt ansikte och det där omisskännliga röda kladdet över munnen.

”Jag älskar den filmen och det kändes som en cool sak att göra. Jag gillar att göra något kul, intressant eller coolt,” säger han med ett skratt. ”Det är helt enkelt kul att festa till det, och kul att vara Jokern.”

ElkY är känd för att vara en festprisse och det är ett epitet han bär med stolthet. ”Jag älskar att festa och försöker njuta av varje ögonblick just nu, för man vet aldrig vad som händer i framtiden,” säger han. ”Jag vet inte ens om jag kommer att älska samma saker då som jag gör nu.”

Brudar ligger högt på listan över hans intressen när han inte spelar, men han försöker verkligen att separera arbete och nöjen. ”Jag försöker vara lite smartare när det gäller det nu – jag vill inte att det ska påverka mitt turneringsspel.” Ändå tror han inte att det skadar vid bordet att han anses vara en smågalen person med rockstjärnemanér.

”Jag är nog lite galen, men i poker är det bara bra för imagen. Ibland måste man vara oförutsägbar.” Han avslöjar hur hans framträdande som Jokern kan ha haft önskad effekt.

”Några av spelarna spelade faktiskt väldigt dåligt mot mig just då. I liveturneringar kan man imponera mer på folk, de är mer lättskrämda då. Självfallet måste man ha en solid spelgrund att stå på, men då och då måste man göra något galet. Om man gör en stor syn i en liveturnering är det viktigt för dominansen vid bordet – folk vill inte spela mot dig. Ibland måste man visa att man är villig att gå hela vägen.”

Galningen ElkY

Ett utmärkt exempel på ElkYs vilja att ta saker och ting till sin spets visade sig under finalbordet av EPT Köpenhamn 2007. Med fyra spelare kvar öppnade Elky från knappen med 7-♣5 till 70 000. Det var ett standardspel från fransmannen och eftersom mörkar och antar var värda över 30 000 var det ett smart drag – han var garanterad minst $170 000, men siktade på förstaplatsen som var värd $700 000. När det var dags för markerledaren Richard Toth lyfte han försiktigt på hörnen på sina hålkort som visade A-J och höjde till 116 000. Visst borde ElkY ha lagt sig. En syn var en möjlighet eftersom han hade position, men i kommentatorshytten bönföll experterna honom att lägga sig.

Elky valde istället att kontrahöja, och höjde pottens värde innan floppen till $400 000. Båda spelarna checkade floppen J-4-3, men ElkY fortsatte sin framstöt på turnen, som visade en Dam, trots att hans hand inte förbättrats det minsta och att han bara hade ett stegdrag. Sedan kom en mirakulös Sexa på rivern och gav ElkY en osannolik stege, och han gick all-in. Toth synade, gick på nöten och hade plötsligt en liten stack. Allt detta måste väl vara prov på en galning i arbete?

Enligt ElkY själv var spelet mot ungraren riskfyllt, men rättfärdigat.

”Vi hade spelat tillsammans i nästan två dagar och jag hade inte fyrsatsat mot honom en enda gång,” säger han. ”Jag tyckte det var ett ganska bra tillfälle för en tunn fyrsatsning. Vi hade de två största stackarna vid bordet och jag hade visat stor respekt för hans kontrahöjningar så han kan ha varit rädd för att hamna i en all-in-situation med mig. Jag var inte tvungen att ha en stark hand för att gå all-in och han kunde också tänkas lägga mycket ur sitt handurval, som Sjuor eller A-10, eftersom vi hade så pass stora stackar.

Jag antar att jag hade fel om vilken typ av hand han kunde ha lagt! Eftersom jag hade position under resten av handen tycker jag att det var ett bra läge. Jag förväntade mig självklart att han skulle lägga sig före floppen.”
Efter en sådan analys kan man knappast kalla ElkYs spel för galet, men det var minst sagt djärvt. Men samtidigt har han aldrig uppvisat några tendenser på att tveka vare sig på sig själv eller på sitt spel – hans mod har alltid varit ett personlighetsdrag. Som tonåring drömde han om att spela TV-spel på heltid och vid 20 års ålder blev han inbjuden till Korea för att göra precis just det.

De flesta skulle nog tänka både en och två gånger över att flytta permanent till ett land med en helt annan kultur och ett helt annat språk, där man tveklöst skulle vara en outsider, men ElkY flyttade direkt. ”Det var hela tiden mitt mål att göra det ändå; det var inget slumpartat,” säger han. ”Planen var att göra vad som stod i min makt för att lyckas i Korea. I början hade jag problem med kommunikationen, men jag hade tur. En god vän till mig hade bott i Korea i tre år redan så han hjälpte mig.”

ElkY medger dock att det var en aning riskfyllt att ge upp en bra utbildning för att ge sig in i den hyperkonkurrenstäta TV-spelsvärlden. ”Visst är det lite galet att som 19- åring flytta till ett asiatiskt land och inte ens kunna språket!”

Men han visste att belöningen skulle vara värd risken. Första året hade han en grundlön på $5 000 i månaden och när han nådde sin topp kammade han hem $300 000 om året. Denna höga risk kontra hög belöning-mentalitet är ett nyckelelement i hans pokerstil – och det är också därför han ofta betraktas som en galen spelare.

”Jag bryr mig verkligen om att vinna. Vart jag än spelar så blir jag besviken om jag inte vinner. Turneringsstrukturen är alltid topptung – både när det gäller vinster utrymme i media. Kommer man tvåa är det ingen som minns dig och det är därför det är viktigt att vinna. Jag är redo att ta alla risker som finns för att förbättra mina vinstchanser.”

Fanatikern ElkY

Förmågan att kunna, och våga, ta riskerna när de uppenbarar sig är ett karaktärsdrag hos många pokerspelare – men för att nå den allra högsta nivån behöver man något mer. Man måste vara fanatisk när det gäller spelet. Att sitta vid ett bord och försöka koncentrera sig under hand efter hand samtidigt som man timme efter timme måste ha koll på alla andra spelare är trots allt mycket svårare än vad det låter. När man spelar online måste man vara ännu mer fokuserad – en datorskärm är markant mer statisk än ett livepokerrum. ElkY är inte bara fanatisk när det gäller poker, han är fanatisk, på gränsen till neurotisk, när det gäller i princip allt han tar sig för. Det handlar om jakten på perfektion. Ta till exempel videospel. Han förklarar hur mycket jobb han lade ner på att var den bästa spelaren i Frankrike direkt efter att han slutat högstadiet.

”Jag lade ner mer arbete än de flesta, och spelade galet många timmar. Jag övade tolv, ibland 16, timmar om dagen. Det var allt jag gjorde i ett halvår,” säger han. ”Visst fanns det många andrasom spelade mycket, men de hade andra saker att göra också, som att gå i skolan. Jag hoppade ju av plugget för att spela, så jag ville verkligen lyckas; det var min enda dröm, att kunna leva på att spela TV-spel!” ElkY var inte bara beredd att lägga ner den tid som krävs för att lyckas, han var också beredd att lägga all bekvämlighet åt sidan. ”Ibland sov jag på golvet på internetcaféet eftersom min familj bodde i Nancy. Jag ville öva mycket och de enda internetcaféerna fanns i Paris,” avslöjar han. ”Jag bodde där några dagar, sov några timmar och spelade sedan hela dagen.”

ElkYs tvångsmässiga TV-spelsnatur fick full frihet och nådde sin fullapotential i Korea. ”Istället för att festa eller jobba spelar de väldigt, väldigt mycket. Jag tror att det gjorde mig mentalt stark eftersom koreaner är väldigt tävlingsinriktade, mycket mer än fransmän.” Denna arbetsmoral var lätt att överföra på pokern. Oavsett om han spelar online eller live så har ElkY en förmåga att stänga ute alla distraktioner. ”Någon kanske pratar för högt, det kanske finns TV-kameror eller störningsmoment utifrån, men jag kan spela under i princip alla omständigheter – det är en stor fördel jag har.”

Den kanske mest imponerande dedemonstrationen av hans mentala styrka inträffade i slutet av 2005 när han bestämde sig för att han ville bli den första spelaren någonsin att nå Supernova Elite-nivån på PokerStars – något som gav otroliga förmåner, som fritt tillträde till stora liveturneringar och VIP-turneringar online. Självklart krävdes det en oerhörd hängivenhet för att nå upp till den nivån – man var tvungen att komma upp till en miljon FPPpoäng under ett kalenderår – vilket är en otroligt svår uppgift till och med för de mest inbitna onlinespelarna. ElkY började med att ge sig på sit-and-gos.

”Jag spelade väldigt mycket sit and gos vid den tiden,” säger han. ”Huvudsakligen på $50- och $100-nivån, eftersom det gav mig mest FPP-poäng.” Med två veckor kvar låg han fortfarande 100 000 poäng kort, så han ökade på sina ansträngningar. ”Jag läste någonstans att det räckte med att sova 20 minuter var fjärde timme, så jag testade det i en vecka.”

Sömnbristen var dock inte direkt bra för hans vinstmarginaler. ”Det var bara dumt att göra så, för jag spelade riktigt dåligt. Jag var så trött,” säger han. Men med en annan spelare hack i häl visste ElkY att han inte hade råd att ta bort foten från gaspedalen och i sista rundan spelade han i skoningslösa 27 timmar i sträck. ”Jag ska ta mig fan spela tills jag klarar det,” minns han att han tänkte. Och på kvällen den 13 januari 2006 bekräftades ElkYs bedrift på Internet. Han visste att även om han aldrig gjorde någonting inom pokern igen var hans status som onlinelegend redan cementerad – han var den förste någonsin att nå Supenova Elite och han hade gjort det på rekordkort tid: drygt fyra månader.

Ambitiöse ElkY Att ha en fanatisk och tvångsmässig personlighet kan vara användbart vid utdragna spelsessioner i poker, men det skulle inte betyda någonting om ElkY inte också besatt en orubblig beslutsamhet att ge sig på tuffa utmaningar. Han avskräcks inte ens när det tar tid för honom att bli säker på någonting. Till exempel fick han bita i det sura äpplet några gånger innan han rekryterades till ett professionellt TV-spelsteam.

”När jag var 18 blev jag inbjuden till de stora finalerna i Korea, men det gick inget vidare. Så blev jag inbjuden igen när jag var 19 och kom trea. När jag var 20 blev jag tvåa. Då frågade de mig om jag ville komma över och vara med i ett proffsteam.” När han upptäckte pokern ville han tjäna pengar online – men han fick ingen bra start. ”Jag förlorade runt $5 000 de första månaderna. Jag kunde ju knappt reglerna!”

Naturligtvis kastade han sig över alla böcker och forum han kunde hitta och tillbringade några månader i Kanada, där han lärde sig spelet av mer erfarna vänner. ”Efter att jag kom tillbaka från Kanade vann jag $10 000 dollar på en månad i $2/$4 No Limit,” säger han. Hans övergång från online- till livespel var särskilt svajigt. Efter den första kontantvinsten i Deauville i början av 2005 började han sukta efter de stora vinsterna, men han hade inte riktigt klart för sig hur turneringsspel fungerar i praktiken.

”Jag kunde inte riktigt anpassa mig efter hur andra spelade. Jag hade svårigheter med stackstorlekarna och jag tog för snabba beslut. Jag tror att EPT Baden var den första turnering där jag kände att jag hade bra flyt vid bordet, när jag visste när jag skulle pressa de andra spelarna, veta när jag skulle byta växel, och framför allt vilka jag kunde köra över och vilka som verkligen ville vinna.”

Med en 16:e plats i EPT Baden var ElkY igång, men det skulle faktisktta ytterligare två år av slit innan han stod inför sitt livs svåraste uppgift så långt. Sedan han vann PCA 2008 har dammarna öppnats och han vinner turneringar till höger och vänster, och även i mitten. ElkYs senaste projekt är att ta sig an high-stakes-världen.
”I december, innan Five Diamond, spelade jag det stora $200/$400-kontantspelet i Bobby’s Room på Bellagio. Det var Kenny Tran, Andrew Robl, Daniel Schreiber, Rick Salomon och jag. Jag spelade nästan tre dagar i sträck. Salomon förlorade $1 miljon under den tiden.”

Det gick inte riktigt som han tänkte, men ElkY lät sig inte nedslås. ”Jag förlorade väl $40 000 dollar ungefär,” säger han. ”Det var en nyttig erfarenhet eftersom jag fick spela mot sådana som Tran, som är en av de allra bästa kontantspelarna. Det här är mycket mer intressant än att spela ett $25/$50-spel där jag kan dominera – det finns ingen spänning i det och det spelar ingen roll om jag tjänar $10 000 eller 15 000 mer om dagen. Jag förlorar hellre $50 000 och lär mig en massa genom att spela med de allra bästa. Mitt mål är inte att kamma hem storvinsten, det är att lära mig och förbättra mitt spel.”

Den sista nedräkningen

Det är vid det här laget oundvikligt att vi kommer in på kommande World Series, där ElkY vet att han fortfarande har en bit kvar. Sex betalda placeringar, däribland ett finalbord, på tre år är respektabelt, men egentligen inget bevis på hans kapacitet. ”Det är väldigt viktigt för mig att vinna ett armband i år,” säger han. ”Under förra World Series festade jag för mycket i några av de mindre eventen. När jag fortfarande är kvar i en turnering tenderar jag att inte göra det eftersom jag vill hålla mig i god form.”

Han tror också att det faktum att han har en ny manager, Stephane Matheu (ett före detta tennisproffs), kan bli en bidragande faktor till nya framgångar. ”Sedan Stephane och jag började jobba ihop har jag blivit bättre på att förbereda mig inför en turnering, både mentalt och fysiskt. Han har hjälpt mig att bli mer fokuserad på vad jag vill och på att spela på toppen av min förmåga.”

Här reser sig Elky, eftersom fotografen kallar på honom för att kunna börja med sin fotosession. Då vi inser att intervjun är på väg att ta slut försöker vi hinna med en sista fråga om hans ambitioner i det långa loppet. 15 armband? $30 miljoner i prispengar? ElkY skrockar och skakar på huvudet.

”Mitt mål är att köpa Spearmint Rhino i Las Vegas!”

Lina Olofsson – En helt ovanlig singelmamma

Att vara offentlig person har både sina för- och nackdelar. Om man dessutom är en av få tjejer i pokervärlden och dessutom alltid kontroversiell så är det svårt att inte vara i hetluften mer eller mindre hela tiden.

Av Åsa Holmberg

Lina Olofsson blev vald till Sveriges bästa pokerskribent på senaste Svenska Pokerakademien. Hon är en av Sveriges mest kontroversiella, välkända och omdebatterade pokertjejer. Lina är dessutom en av de bättre kvinnliga pokerspelarna i Sverige, men med inriktning på onlinespel då tiden inte riktigt räcker till mycket annat än resorna under EPT-touren. Övrig tid går förstås till sonen Casper som är sju år och börjar första klass till hösten.

Det här är en ganska het potatis. Lina har fyra bloggar som hon skriver varje dag. En av dessa är på engelska för att hennes utländska vänner och bekanta också ska kunna hänga med. Förutom artiklar och reportage till olika pokermedier så skriver hon i bloggarna om sitt liv, sina resor, EPT-touren, roliga händelser, badbeats i pokerspelet, galna upptåg med pokerproffsen och en massa annat, blandat med massvis med foton. Den här tjejen har världens bästa jobb som hon tveklöst bjuder på, till alla oss som vill läsa om hennes upplevelser och bravader. Då blir man helt förvånad över att höra en del av kommentarerna som Lina kan få i hennes bloggar. Som de flesta bloggare så får man stå ut med punschiga kommentarer från folk som bara vill förstöra, men när det kommer till rena personangrepp så blir det lite väl otrevligt.

Lina försöker dock att se det från den positiva sidan. ”Det bästa med att blogga är att jag har fått railbirds. De är hur söta som helst, skriver och hejar hela tiden. Mitt största stöd när jag sitter och spelar är dock min far som jag lärde spela poker för ett år sedan. Numera sitter han och ger mig tips, kanske inte de bästa tipsen, eftersom hans favorithand är 10-7 och nästan blir sur när jag inte spelar den.”

När det gäller de elaka kommentarerna så är det helt klart att det rör sig om människor som är avundsjuka på Lina och det roliga och intressanta liv hon lever, fullt med resor, pokerkändisar och upplevelser. Och trots de många resorna så går det definitivt ingen nöd på Casper. Lina och Caspers pappa Alex har ett mycket väl fungerande samförstånd. Casper får även träffa sina mor- och farföräldrar mycket, och det är inte mycket tid i Linas och Caspers liv som inte är ren kvalitetstid, och det är väldigt få förunnat! Lina är riktigt privilegierad med både sitt arbete, sin familj och ett helt gäng fantastiska vänner som gör att allting fungerar perfekt. ”Om ’Cas’ hade varit äldre så hade jag tagit med honom.”

Det finns en nackdel med resorna faktiskt. Det är svårt att få ett förhållande att fungera. ”Jag skulle gärna vilja dela allt det jag upplever hela tiden med någon,” säger Lina. ”All lycka blir större om man får dela den med någon.”

Tidiga lärdomar

Tack vare jobbet på EPT-touren så reser Lina ungefär 18 veckor per år. Övrig tid går åt till familj och vänner samt lite onlinepoker. Man förstår railbirdsen, det är roligt att hålla koll på varandra när man sitter och spelar. ”Varje gång jag vinner något större så använder jag alltid de pengarna för att göra något med någon annan, till exempel middag, presenter, resa med Casper och sådant, det gör vinsten så mycket mer värdefull,” säger Lina.

Lina har alltid varit en rastlös själ. När hon var nyfödd hängde hon på farfars axel när han gick runt som tävlingsledare på bridgeveckorna i Sverige och Europa, minst två gånger per år. Lina har alltså varit i spelvärlden sedan hon var nyfödd! Lina började spela bridge när hon var sju år, men förstod inte tillräckligt mycket då. Hon testade igen då hon var 13 år och blev helt biten. När kompisarna var ute och busade på helgerna så satt Lina och spelade bridge på fredagar och lördagar under hela tonårsperioden. När Casper var 1,5 år blev hon tillsammans med Jonas, och de började spela backgammon i Stockholmserien där de gick rakt upp genom serierna, från division 3 till division 1. Lina hade precis pluggat färdigt (programmering och retorik bland annat) och var webbmaster för Svenska Backgammonförbundet. Genom sitt jobb fick hon kontakt med Poker Magazine då en av delägarna var backgammonspelare och de behövde en webbredaktör.

När Lina började på tidningen så hade hon precis börjat spela lite poker online. En av de första intervjuerna till webben var med Stefan Ekman, en av Linas gamla bridgekompisar, som precis vunnit över Magnus Betnér i Pokermiljonen. ”Vi träffades på Odenplan och han tyckte att jag skulle följa med till klubben och spela backgammon där för att det fanns så otroligt mycket fisk.”

”Jag hade spelat backgammon ganska länge och försörjde in princip mig på det. När jag kom till klubben var tanken att jag skulle skinna smågrabbarna som egentligen var pokerspelare, men de var större gamblers, och gav mig en riktigt tuff match. Vi satt i rökrummet och spelade backgammon och jag var där varje vecka när jag inte hade Casper. Efter någon månad så frågade de om jag inte ville vara med i pokerturneringen och det ena ledde till det andra.”

Gänget som Lina spelade poker med här var Johan Storåkers, Magnus Betnér, Mats Rahmn, Anders Henriksson och Christer Larsson, så Lina fick en ganska hård pokerskola från början. Misstagen kostade på, och då lär man sig ganska snabbt.

Lina gick över från backgammon till att spela poker, kontantspel, istället. Hon hade tur och gick riktigt bra första halvåret. ”Året efter, 2006, fokuserade jag på turneringar i stället, jag kom på att jag ville bli bättre på det, och det tog något år innan jag blev en plussande turneringsspelare. Första insättningen som jag gjorde då har räckt, men det har varit tillfällen då jag har gått ner till $5 sit & gos bara för att se till att bankrullen skulle räcka. För två år sedan gick jag över från sit & gos till att bara spela flerbordstueneringar.”

Förra hösten (2008) gick Lina riktigt bra och hon tog ut nästan hela vinsten, men direkt efter det så kom den värsta nedgången hittills. Det var den kallaste perioden sedan hon började – hela januari, februari och mars var så hemska och ingenting fungerade. ”Har jag gått runt nu i flera år och trott att jag var en plussande pokerspelare, och så går det så här dåligt?” Linas rulle var nere på $50 när hon spelade en $3 återköpsturnering där hon vann en turneringsbiljett till $650 WSOP-kvalet. ”För de sista pengarna spelade jag $16 double shootout som jag också vann biljett i, och helt plötsligt hade de $50 blivit tre biljetter till WSOP-kvalet.” Lina ”turboladdade” inför den kvalturneringen under hela helgen, och lyckades vinna ett paket till WSOP på söndagen. Veckan efter åkte hon ner till Cecilia (Nordenstam) i Göteborg och där spelade de Spring Poker Week där Lina kom på fjärde plats! ”Veckan efter det spelade jag ett till $650-kval och vann ytterligare ett paket till WSOP. Efter de tre veckorna så förstod jag att jag inte var kall längre. Jag hade tagit $50 och fått dem att bli $25 000. Sen brände jag i och för sig de pengarna i Vegas, men det var det värt!” berättar Lina och skrattar.

Så långt i pokern, men vad hände på jobbfronten egentligen? ”Jag sa upp mig från Poker Magazine 2005, började jobba med poker.se och blev headhuntad tolv gånger på tre-fyra månader av olika pokerbolag, där alla ville att jag skulle börja jobba med dem. Jag sa nej till allt utom erbjudandet från 24h som var lite för bra för att tacka nej till.”

”De pokerbolagen som varit värst att ha att göra med finns inte kvar längre. Jag kom in i pokervärlden när jag började på Poker Magazine, precis när de startade upp. Jag kom i kontakt med så många pokerbolag, och alla siktade högt. ’Vi kommer att dra in så mycket kunder’, det skulle vara champagne och Slitz-modeller och ’vi har ett helt unikt affärskoncept’, det var bara det att alla hade precis samma ’unika’ koncept och ingen stack ut. Den varianten fungerar en kort tid, som en marknadsföringsgrej, men inte i långa loppet. Det går att bygga upp ett bolag som ett skal på det viset för att sedan sälja vidare till någon annan. Många av dem som kom in på marknaden under 2005- 2006 var väldigt oseriösa. Framförallt på B2B, för där var det var lättast att starta upp en site. Det var knappt några krav alls.”

”När jag började frilansa så var meningen att jag först skulle ha börjat jobba med PokerNews som precis hade startat. Tony G och Noah Boeken var på mig och sa att ’Det kommer bli så himla bra, du måste vara med på det här.’ Det lät också väldigt bra, men jag tvekade lite och eftersom jag ändå skulle frilansa så valde jag PokerStars istället, för att vara säker på att få betalt för fakturorna varje månad. Efter bara ett halvår så hade PokerNews fått ensamrätten på att rapportera för WSOP och de hade blivit jättestora. Då ångrade jag mig lite, och tänkte att jag hade överdrivit min försiktighet. Men nu när T6 har dragit sig ur så är de ju inte med på EPT:er eller någonting längre, så nu känns det bra igen. Jag har bra och stabila samarbetspartners som betalar fakturorna, och det är det viktigaste.”

Linas två liv

Linas liv är verkligen två helt skilda världar. Ena veckan är hon på ”touren” med hotellrum, lyxmiddagar på krogen, party på klubbar, springer runt bland pokerspelare, massor med poker och långa dygn med sena nätter och tidiga morgnar. ”Om jag bara hade kommit hem så hade nog inte mitt liv sett så annorlunda ut jämfört med touren, förutom att jag inte bor på ett hotell. Nu är det istället hämta, lämna, skola, laga middag, utflykter, lekparker, handla mat och så vidare. Jag tror inte att jag hade pallat pokervärlden om jag inte hade haft det här trygga familjelivet att komma hem till, som motvikt.

Jag har min inkomst och det är väl det som gör att jag kan spela poker ganska avslappnat. Jag har ganska höga kostnader och är rätt dyr i drift, men jag får in det jag behöver på mitt jobb. Pokern betalar det extravaganta. Jag och Casper var på två semestrar förra året, jag har köpt en bil och har köpt lite saker till lägenheten. När det går bra i pokern så får Casper lite extra presenter också, jag passar på att skämma bort honom lite extra när jag får möjlighet. Efter fjärdeplatsen i Göteborg så fick Casper en ny TV och ett Wii-spel, till exempel.”

Turneringen i Göteborg skulle Lina ha vunnit egentligen, tycker hon själv. ”Jag hade 1,1 miljon av 2,2 i spel när vi var fyra kvar. Sen dubblade jag upp alla vid bordet. Dessutom så gjorde vi ingen deal heller, jag tänkte helt enkelt inte på det. Jag kände mig totalt överlägsen, var helt orädd och spelade väldigt aggressivt. Jag är en aggressiv spelare och när jag har övertaget i marker så blir jag superaggressiv och höjer alla händer. Den handen jag förlorade mest på där på finalbordet var med 2-3 ur position då jag höjde och Brynja [Sassoon] kallsynade. Floppen kom 5-4-3 och jag gick all-in. Brynja hade A-A tyvärr, och stegen kom aldrig.”

”Min spelstil kommer nog bara ifrån min egen mognadsgrad, men jag har tur också, halva min kontaktlista på MSN är pokerproffs. Daniel Negreanu, William Thorson, Johan Storåkers, Joe Sebok, Annette Obrestad, Sorel Mizzi – jag har 300 kontakter på min lista och när jag undrar över ett beslut jag har tagit, så har jag många att fråga om råd.”

Totalt har det blivit 26 stopp på EPT-touren sedan säsong två, så det blir nästan fyra säsonger. Säsong två var det bara sex eller sju stopp, i år är det elva och nästa år blir det säkert ytterligare några. Inte konstigt att hon har skaffat sig kontakter i världsklass.

Lina är bra på att lyssna och ta åt sig av kritik. ”Jag tar ofta illa upp, men jag lyssnar alltid och vill verkligen lära mig nya saker. Jag går inte runt och tror att jag är världsbäst utan vill lära mig nya saker och tycker att det är superroligt. Jag är fortfarande en kunskapssvamp, man blir aldrig fullärd när det gäller poker.”

Lina berättar att hennes största kunskapsskälla när det gäller poker är de olika pokershowerna, men inte vilka shower som helst. ”Jag tittar extremt mycket på poker på TV – Poker After Dark, High Stakes Poker och Premier League – för att se och analysera, speciellt när det är sit & gos eller shorthanded så är det mycket intressant att se hur de handskas med olika situationer och hur de resonerar med sig själva. Det är skillnad mellan de amerikanska och europeiska pokershowerna; i de amerikanska showerna så har pokerspelarna mycket större utrymme att prata själva och det är ju det som är grejen, det är ingen som lär sig något på att titta på all-in-poker med kommentatorer. Poker After Dark och High Stakes Poker är dessutom nästan helt oklippta. Jag älskar att titta på när andra människor spelar riktigt bra poker!”

Trots att Lina inte hinner spela så mycket samtidigt som touren pågår så har hon en stor fördel i att hon tidigt får koll på vilken trend som gäller för tillfället. ”Senaste trenden är att höja 2,5 gånger stora mörken, alla som spelar på touren har börjat hålla nere potterna och man höjer mycket mindre i turneringarna generellt, mot vad man gjorde förut. Det ser man även på nätet.”

Vad blir nästa trend då? Lina tror att man kommer att börja ”stjäla tillbaka” redan tidigare, på de mindre nivåerna, framför allt i livepokern. På nätet händer det hela tiden.

Lina får ofta frågan om vem som tar hand om Casper när hon är ute och reser, både från de hon möter på touren och människor som läser bloggarna eller vanliga människor som hon möter. Alex och Lina separerade när Casper var tolv månader, de har alltid varit vänner och kommit bra överens även om det ibland blir dispyter förstås.

”Alex sa direkt att han ville ha Casper på halvtid och då undrade alla hur det skulle gå om jag bara skulle ha honom halva tiden. Men Casper behöver givetvis sin pappa lika mycket som han behöver sin mamma och vi har hittat en väldigt bra lösning. Jag har Casper när jag är hemma, och Alex har Casper när jag är borta.

Det är en väldig tur att vi kan göra på det här viset, och den det gynnar är Casper. Barn behöver influenser från olika personer och om man har möjlighet att få umgås med flera olika i släkten, så är det absolut det bästa tänkbara.”

Lina kommer att fortsätta att leva ”det ljuva livet” ett tag till även om hon ibland tröttnar på att bo på hotell, det är inte alltid så himla roligt. ”Men det är roligt att ha 10 000 läsare om dagen under EPT:erna och jag älskar mina arbetsuppgifter, att få gå omkring och prata med pokerspelarna, fotografera, skriva och dokumentera. Så länge det går bra och jag tycker att det är roligt så kommer jag att fortsätta. Men det blir nog inte hela livet…”

Cosmopols Poker-SM: Inför dag 2

Totalt 321 deltagare har gjort att förstapriset hamnat på strax över 800 000:- vilket är lite mindre än förra året. Dag två startar alltså lite senare idag (fredag), klockan 14:00 och av de 92 som är kvar så är det här tio i topplistan (so far):
Anton Bertilsson 96 475Jesper Höög 73 300Dennis Bejedal 70 295Ferit Gabriellson 82 025Patrik Schöllin 69 525Arslan Abdurrahman 68 050Niclas Häll 64 500Nicklas Ström 63 050Stefan Mattsson 62 850Patric Mårtensson 60 525

Cosmopols Poker-SM: inför 1c

När dag 1b var färdigspelad inatt stod det klart att Jesper Höög tagit över chipledningen från Dennis Bejedal med 73 300 mot Dennis dryga 71 000. Det blir spännande att se vad som händer med dagens ca 140 deltagare, klart är att Oskar Silow redan har åkt ut. Många av våra mer kända pokerspelare är fortfarande kvar, det verkar som att de flesta har valt att spela den sista av de tre första dagarna med flit, trots att de kanske får möta ett tuffare motstånd, framför allt fler spelare.
Ulrica Skönnemark, Micke Norinder, Alexander Roumeliotis, Mohammad Kowssarie, Anton Wigg, Bosse Sehlstedt, Mats Iremark, Andreas Harnemo, Johnny Dollar och både Conny Hammar och Ferit Gabrielsson finns på plats idag. Många ”titlar” vill komma vidare till dag 2…

En grundkurs i Omaha – Del 2

Det är lätt att dras in i en rytm som gör att du ser många floppar när du sitter med fyra kort på hand, men ett noggrant utvalt handurval innan floppen är nyckeln till ett vinnande Omaha-spel.

Att spela för många händer är den största frestelsen för alla som tar steget från Hold’em till Omaha. Varje fyrkortskombination verkar ha oändliga möjligheter och varje hand verkar rättfärdiga en flopp. Men tyvärr är det här en säker väg mot ett misslyckande eftersom det ofta händer att du får den näst bästa handen och fullkomligt läcker marker.

I förra numret pratade vi om att alltid dra till nötterna. För att undvika att hamna i trångmål efter floppen ska du spela händer som lättast kan förvandlas till nötterna innan floppen. Detta gör dina beslut på floppen enklare och ger dig en god möjlighet att ha den bästa handen och det bästa draget – ett säkert sätt att vinna fina potter.

Handurval

De mest vinstgivande händerna i Omaha är färg, kåk och stegar, så genom att spela händer som inkluderar Ess och ett lägre kort i samma färg, höga par eller sekvenskort har du störst chans att floppa nötterna eller ett stort drag. Om du bara kan vinna potten genom den näst bästa handen blir dina beslut mycket svårare, och ibland förlorar du en stor pott eller tvingas lägga den bästa handen. Genom att spela ”nöthänder” får du en garanterad edge på dina motspelare – nämligen att ha den bästa handen oftare, oavsett vilken skicklighetsnivå du befinner dig på.

Det viktigaste konceptet bakom handurval är att dina kort måste kunna arbeta bra tillsammans. Med en hand som ♣A-Q-♣Q-♠5 har du två kombinationer som kan förvandlas till stegar och bara en färgmöjlighet, medan 10-9-8-7 innebär sex stegmöjligheter och två färgdrag. Damerna är cirka 55 % favorit mot 10-9-8-7 i två olika färger (double suited, härefter förkortat ds), men klarar sig inte så bra mot överpar. Däremot har 10-9-8-7ds en hyfsad chans mot överpar och är dessutom en enkel hand att spela efter floppen: du träffar relativt ofta nötterna och höga drag som är favorit mot nötterna, och om du missar helt behöver du aldrig oroa dig för att du slängde den bästa handen.

Med Damerna däremot måste du antingen träffa ett set eller hitta den fina balansgången mellan att försvara den bästa handen, spara pengar när du får en dålig flopp och att utnyttja bluffar – vilket är väldigt svårt med ett ensamt par. När det hamnar mycket pengar i potten är du oftast underdog mot par i Damer som inte förbättrat sig – medan 10-9-8-7ds nästan alltid gör dig till favorit. Men det är aldrig så enkelt som att säga att du ska lägga par i Damer mot en satsning eftersom det fortfarande rör sig om en ganska stark hand, som du kan vinna en del med om ytterligare en Dam dyker upp. Att alla dina kort samverkar är också viktigt av en annan anledning: det erbjuder dig flera sätt att vinna potten på. När du floppar tvåpar med två sekvenskort utöver det, har du dessutom alltid ett stegdrag – såsom 5-6-7-8 på en bräda som visar K-6-7. Om du ställs mot ett par har du den bästa handen och det bästa draget. Genom att lägga händer med ”eftersläntrare” – kort som inte samverkar bra med andra i din hand – och bara spela dem där alla fyra fungerar bra tillsammans vinner du potter som du annars skulle ha förlorat, och ibland till och med stora sådana när ett bakdörrsdrag träffar på rivern. Med andra ord: håll dig borta från trubbel och låt fiskarna spela händer med eftersläntrare, så kan du göra rent hus.

Position och aggressivitet

Som vi diskuterade i förra numret är ett bra spel i position nyckeln till att vinna i poker. I position har du tillgång till mer information, minimerar förluster när du sitter pyrt till och maximerar din equity. Det ger dig valet att bluffa, semibluffa, göra tunna värdesatsningar, och få mer betalt med bra händer. När du sitter ur position har dina motspelare alla dessa alternativ istället, så det är inte konstigt att man brukar säga att du bara ska spela de bästa 15 % (ungefär) händerna i tidig position. I sen position, däremot, kan du bredda ditt handurval och spela så många som hälften av dina händer under rätt omständigheter.

Det finns mycket pengar att vinna genom ett bra spel innan floppen – utnyttja din fördel av position, höj med solida och bra händer, så kommer mycket av spelet automatiskt. Om du har tänkt spela en hand och alla lägger sig fram till dig i sen position ska du inte lägga dig, utan höja. Du måste ge dem som ska agera efter dig ett beslut att fatta. Om det finns limpare framför dig måste du balansera ditt spel. Du ska fortfarande höja med bra händer, men variera detta genom att då och då limpa. För det mesta ska du limpa med lite sämre händer, men ibland kan du även höja.

Par i Ess

Det sägs att 90 % av dina vinster i Omaha kommer från spel med och mot par i Ess – och det är sant. Det är enkelt att spela denna hand på ett felaktigt sätt, men samtidigt väldigt vinstgivande om du vet vad du sysslar med. Visst, med nötterna innan floppen ska du höja för värde och för att skydda din hand. Mot fyra slumpmässiga kort är du bara 70-procentig favorit med de bästa paren i Ess (A-A-K-Kds) och bara 60-procentig favorit med de sämsta (A-A-2-7 i olika färger), medan du i Hold’em vanligtvis är 85-procentig favorit med ”the American Airlines”. Om du alltid höjer med par i Ess blir det i längden så att du mer eller mindre visar två kort för dina observanta motspelare. Det är anledningen till att du måste höja även med andra händer, och använd positionen som en guide till att höja, hellre än bara styrkan på din hand.

Men hur spelar du par i Ess mot en höjning? Om du kontrahöjer med andra händer kan du göra samma sak med bra par i Ess. Självklart kan du också kontrahöja med ett dåligt par i Ess, men ditt övertag är mindre och dominerar motspelarens hand mer sällan utan Ess-höga färgdrag. Det är inte säkert att par i Ess är enkla att spela efter floppen om du bara synat, men förr eller senare blir du tvungen att fatta ett lite svårare beslut – och det är inget fel med att syna för att se en flopp. Även om du avslöjar styrkan på din hand genom att kontrahöja är det fortfarande vinstgivande, så länge som du får in åtminstone en tredjedel av din stack – detta gäller för de svagaste paren i Ess. För de starkaste kan du utan vidare bara få in en fjärdedel av din stack och satsa på de flesta floppar.

Ditt mantra ska som alltid vara balans, balans, balans: spela andra kvalitetshänder som du skulle ha gjort med par i Ess och tvärtom. En bra spelare vinner dessa höjda och kontrahöjda potter ganska ofta på floppen, men du vill absolut ha en stark hand om din motspelare skulle välja att skippa läggningen. Spelar du mot svaga motspelare märker du snart att de inte lägger sig så ofta, så försök att vara inne med den bästa handen och ha position; då kommer dina resultat snart att förbättras avsevärt.

Nytt nummer!

Till det här numret – som kommer ut i lagom tid till årets World Series of Poker startar – har vi träffat legendaren Phil Hellmuth. ”Poker Brat” är WSOP:s mest framgångsrika spelare genom tiderna (flest armband) och vi var nyfikna på vilka minnen han ser som de mest intressanta. Missa inte intervjun!
I vårt införreportage inför WSOP 2009 tar vi oss en titt på vilka turneringar som är de allra mest intressanta. Vi tipsar också om var du kan hitta de bästa spelen runt om i spelstaden Las Vegas.
Under månaden som har gått har flera spännande turneringar gått av stapeln. I Monte Carlo avrundades EPT-säsongen, medan vi fick uppleva en heads up-batalj mellan två svenskar när WPT-touren stannade till i Venedig.
Dessutom kan vi tipsa om intervjun med Phil Galfond. Galfond är onlinespelaren som ingen vill möta. Alla andra proffs på de allra högsta nivåerna undviker konsekvent Galfond, och vi ville ta reda på vad det är som gör honom så respekterad bland sina kollegor och konkurrenter.

Lagändring om att legalisera poker läggs på is i South Carolina

Lagförslag 535 och 628 som skulle legalisera poker i South Carolina läggs nu på is. Lagändringarna hanns inte med innan lagrådet stängde inför sommaren i den amerikanska kuststaten och kommer nu att ligga på is fram till 2010. Pokerspelare i South Carolina kommer nu att få vänta i minst sju månader innan en legalisering av skicklighetsspelet kan genomföras.
Bakgrunden till att de över 200 år gamla spellagarna nu skulle skrivas om var att en grupp hemmaspelare, som arrangerade en hemmaturnering under 2008, blev anmälda och arresterade. Bland de 65 spelarna fanns bland annat Mike Sexton och Bob Chimento. Gruppen utmanade de uråldriga spellagarna genom att påvisa att spelet poker faktiskt bör klassas som ett skicklighetsspel snarare än ett spel baserat på slump eller tur. Trots att Domaren Larry Duffy fick medge att det fanns ”överväldigande” bevis som pekade på att poker är ett spel baserat på skicklighet, fanns inga riktlinjer att följa från den dammiga lagboken. De fem huvudåtalade pokerspelarna har sedan dess överklagat.
Lagändringarna 535 och 628 blev godkända för inskrivning i lagen den 13 maj 2009, men blir nu alltså inte lag förrän tidigast 2010.
 

Inte bara fotbollsspelare…

”Fantastiskt kul att få spela poker med fansen” säger Pablo Ibáñez Tébar som vann hela turneringen. Atletico de Madrid var inbjudna av sin sponsor, det åländska spelbolaget Paf, till en vänskapsmatch mot IFK Mariehamn. Kvällen innan match passade ett tiotal av fotbollsspelarna på att möta sina fans i en pokerturnering. Det blev en oförglömlig upplevelse för de fyrtiotalet spanska Club Paf-medlemmar som fick chansen att spela poker mot sina idoler. Och som grädde på moset var det en bounty utlyst på alla Atletico-spelare. ”50 spelare kom till start och för att Atletico-spelarna inte skulle vara för trötta till tisdagens match hade vi en brant struktur och uppmanande alla att spela vågat. Trots det fick vi stundtals se prov på riktigt bra poker, inte minst från flera av fotbollsstjärnorna. Både Pablo och Luis Garcia imponerade på mig, det syns att de spelat mycket poker tidigare” säger Jan-Erik Karlsson, Pafs pokersamordnare.
Heads-up kom att stå mellan Club Paf-spelaren Daniel Garcia och Atletico-spelaren Pablo. Efter att markerna flyttats fram och tillbaka en stund var det till slut Pablo som tog hem matchen. Prissumman på 240 euro var kanske mer symbolisk för stjärnspelaren, men publiken sjöng Pablos egna sång som om han avgjort en Champions League-match.

Casino Cosmopols Poker-SM 2009

Klockan 14 idag startade Omahaturneringen och både Johan Storåkers och Ferit Gabriellson finns på plats, båda med varsin vinst från Svenska Pokerförbundets SM för drygt en vecka sedan. Johan tog då hem Omahaeventet och Ferit vann Texas Hold’em men har även flera bra Omahaplaceringar i bagaget, bland annat en sjundeplats i WSOP 2005! Rebuyperioden är precis slut, det blev 55 startande i den här turneringen och imorgon börjar main event!

A-A för vinst i WSOP födelsedagsevent

2001 deltagare hostade upp $40 000 för att få spela det speciella eventet, bland andra Scotty Nguyen, Doyle Brunson, Ted Forrest, Phil Ivey, Alec Torelli och en massa andra pokerkändisar. Det blev till slut en en väldigt lugn ryss, Vitaly Lunkin, som spelade heads-up mot Isaac Haxton och efter två timmars spel, 54 händer, så vann Lunkin födelsedagskalaset med världens bästa starthand när det gäller Texas Hold’em – -A♠.
Det hade mycket väl kunnat gå annnorlunda då Haxton satt på 8♣- som visserligen är en av de sämsta starthänderna men markerna åkte inte in förrän efter floppen som var — och då förstår man ju lättare hur Haxton kunde gå all-in. Lunkin blev glad och synade, 7♣ på turn och K♠ på rivern gjorde Lunkin till kalasets vinnare som fick extra presenter i form av ett mycket åtråvärt guldarmband (nummer två för Lunkin) samt $1 891 012.
1, Vitaly Lunkin, $1 891 0122, Isaac Haxton, $1 168 5663, Greg raymer, $774 9274, Dani Stern, $548 3155, Justin Bonomo, $413 1666, Alec Torelli, $329 7307, Lex Veldhuis, $277 9408, Noah Schwartz, $246 8349, Ted Forrest, $230 317