Bara nästan en vinnare och William Thorson

Tyvärr så finns inte den känslan just nu. Jag blir sur och tvär. Det är tråkigt och jobbigt. Jo, jag vet att jag är gnällig, men efter kvällens två turneringar så blir jag så trött…
Den första var en 5 euro flerbordsturnering på Unibet med drygt 700 deltagare. 2500 startmarker och 15 minuters perioder. En trevlig turnering som enligt beskrivningen brukar ta ca 7 timmar. Men vad gör det när man får telefonsamtal efter ca 10 minuters spel och självklart tycker det är kul att prata i telefon. Efter några dumma synar före flopp och inom en timma nere på 10 ggr stora mörken.
Med 910 i klöver limpar jag med från mittenposition och träffar toppar på floppen som även innehåller två spader. Jag gör (tyvärr) en liten satsning och en motspelare synar. När ytterligare ett spader kommer på turn, går jag allin. Fråga mig inte varför, för jag vet ju också att motspelaren mycket väl kan sitta med färgdrag om han synar en lite höjning på floppen med två kort i samma färg. Självklart är det så och kvällens första turnering är slut inom en timma på plats 522. Grr…
Nästa turnering startade kvarten senare än den första och är en 110 kr turnering på Svenska spel. 3000 startmarker är helt ok, men 12 minuters blindsperioder är lite i kortaste laget. Men jag gillar deepstack, så det blev ändå spel. Tyvärr…
Denna kvällen var inte min, och jag kan inte heller skylla på otur eller dåliga kort. För poker handlar väl inte om tur eller otur, eller hur är det nu jag brukar säga? I alla fall inte i det långa loppet.
Jag spelade även denna andra turnering dåligt. Var med i för många händer. Spelade dåliga händer i fel position och synade för ofta istället för att ta kommandot med höjningar. Överlevde visserligen nästan två timmar, men kvällens Svs-äventyr slutade på plats 90 av 331.
Känns som denna turnering representerar ganska bra hur jag spelat den senaste tiden. Varvar bra med dåligt spel och när inte jag kan påverka så spelar slumpen mig ett spratt och låter motspelaren träffa sitt dyrköpta drag eller verkligen sitta med den enda starthanden som skulle slå mig. Jag lyckas hänga med ganska bra, men inte ofta med mer än startstacken, och när det börjar dra ihop sig ner mot ¼ av fältet, då går Pokerpappa76 upp i rök…
Den roligast turneringen som jag spelat i år var på nyårsdagen då William Thorson hade sin egna turnering på Pokerstars. Den gav inte bara en hyfsad pott eftersom inköpet var 22 dollar, utan även att det var bounty på William själv på hela 200 dollars och att Pokerstars hade adderat ett förstapris på en resa för två till valfri Barcelonamatch. Inte illa om man är Barca-fan som jag.
Självklart hamnade jag också på samma bord som William och hade flera lägen att få ner honom. Men mer än i brygga blev det inte. När han strax innan första pausen var nere i 570 marker (av 2000 från start), gick han med mörkarna 40/80, allin före flopp. Jag och en annan spelare synade honom och med min K5-hand kan man väl fråga sig om det var rätt. Självklart hade jag inte gjort detta om inte William haft så pass stort pris på sitt huvud. Jag träffade tvåpar på turn när bordet visar 3 5 Q K, men på river kommer A och William plockar hem potten med AK på handen. Den tredje spelaren hade KQ, så vi satt nog alla tre hemma på varsitt håll och ropade ”JA!”, innan korten vändes upp…
Jag hade ökat en del före denna hand, och en del av mina marker kom från självaste William, så jag klarade mig trots detta bra. Men när William strax efter första pausen lämnade vårt bord, då tröttnade tydligen jag och det gick snabbt utför. Hade jag slagit ut William i någon av mina händer så kanske… men återigen bara nästan en vinnare…
Vem som vann turneringen och resan till Barcelona? William själv förstås! Är man proffs så är man. Under tiden som han funderar på vilken match han ska välja att se, så får han åka till Bahamas. Inte illa alls! Om jag fattat saken rätt så har precis dag 1B dragit igång. Lycka till William! Heja Halland! Och om du funderar på vem ska åka med, så hör av dig!
Barca-fan från Halland som sagt…
Jaja, denna dagen är snart slut. Imorgon ska jag följa med min yngsta son för inskolning på dagis. Även det är ett äventyr.