Faktiskt är det så att jag för första gången hittat en form av kontantspel som jag tycker passar mig. Jag har spelat Omaha på nivåerna 0.10/0.20 – 0.25/0.50 euro. Visst är svängningarna stora, och jag måste erkänna att jag ibland chansar med både bra och dåliga starthänder. Men helt klart så känns det som om kurvan och säkerheten går uppåt.
I fredags var det livespel hemma hos min kompis OC. Vi var bara 5 spelare och hann med två turneringar under kvällen. När det kommer till att spela poker, så är helt klart en av de stora njutningarna när man sitter ett glatt gäng runt ett köksbord, lite gott att dricka, lite tilltugg och gott om tråkiga ordvitsar.
Leo, min pokervapendragare som vet mest av alla i hela världen om hur jag spelar. Inte lätt att möta honom.
Jerkan, den gamle i samlingen som spelar mycket vist och eftertänksamt. Man vet dock aldrig var man har honom, och nästan alltid när han har varit med och lagt mycket pengar i potten så slutar det med att han vinner den. Rutinerad och svårläst.
OC, kvällens värd, som alltid kör hårt med träffat toppar. Det är vad han säger, och i fredags var det sant. Och det höll flera gånger men aldrig till pengarna.
Thierry Henry var också med. Han heter så, men bara i mellannamn. Detta är ungdomen bland oss. Faktiskt bara 22 år, men en mycket duktig spelare. Han kör mycket på känsla och är oftast väldigt aggressiv. När han kombinerar detta med lite mer teoretisk grund, då kommer han ha kapacitet att spela mot väldigt bra spelare.
När det kom till spelet blev det inget större kalas för min del. I första omgången höll jag tillbaka ganska mycket efter att blivit synad på en monsterbluff där jag tappade drygt halva markerhögen. När jag väl fick 99 och slowspelade dessa så var det ju självklart att Thierry Henry på stora mörken skulle träffa tvåpar med 85 på floppen och när jag då gick allin så var det ju ganska rökt och jag åkte ut på sista plats…
I den andra omgången bytte jag strategi, spelade väldigt mycket händer. Detta gick inte så mycket bättre. Slutade med att jag gick allin med 88 och lämnade spelet på fjärde plats. Denna pokerkväll kommer jag aldrig att kunna skryta med, men det var helt klart en kul kväll. Tack grabbar!
Mitt lilla (som nog kan bli ganska stort) projekt som jag skrev om i förra inlägget med en turneringsserie mot kända och okända pokerspelare skulle nog kunna bli sanning. Nu krävs det att jag tar mig tid för att kolla upp lite grejer och kontakta lite personer. Grundidén kommer nog att justeras lite, men jag hoppas verkligen att flera av de jag skrev om senast kommer att vara intresserade.
Återkommer om detta i senare inlägg, men helt klart så känns det som om jag snart har i alla fall en punkt att bygga ett pokermål kring för 2010. Ett annat mål som jag har funderat över är att sikta mot någon rolig liveturnering att försöka kvala in till. Det nyaste numret av Firstpoker dök ner i brevlådan häromdagen, och där hade Ola B skrivit en lista över årets liveturneringar. Helt klart blir man sugen att komma ut i världen och få pröva sina pokervingar. Irland skulle ju inte sitta helt fel!
Nu bli det en vanlig avslutning av veckan med lite lektionsplanering, Filip och Fredrik och självklart en stund poker.
Glöm nu inte att fundera över bra mål inför 2010, både för pokern och annat i livet.
Vi hörs!