Patrik Andersson – vårt svenska hopp i Köpenhamn

Jag kommer att vänta på första bästa vettiga hand och sedan gambla. Det får max gå två varv, sedan måste jag ställa. Mörkarna ligger på 6 000/12 000 och antarna på 1 000, så det rör sig om hyfsat dyra varv. Fördelen är att vi är fyra spelare som är mer eller mindre shortstackade.
Får jag en snabb uppdubbling så är jag med, det är jag helt övertygad om. Det kommer säkert att röra sig om en 50/50-situation, så det är bara att hoppas på turen. Jag har spelat med allihop utom Søren Jensen tidigare i turneringen, och det rör sig om bra spelare rakt igenom. Daniel Ryan vet jag är bra sedan tidigare och Timothy Vance har ju väldigt gott om marker vilket gör honom bra per automatik. Jag har fått växla enormt mycket. Jag tror aldrig att jag har spelat så tight som jag gjorde igår – jag var så kortdöd att det var helt sjukt. Sedan hade jag ju en ruskig rush under dag 2 då jag gick från 14 400 till 100 000 på en halvtimme. Då kunde jag spela ut ordentligt.
Hyfsat aggressiv. Jag är inte William Thorson direkt, men ganska aggressiv. Inför dagens finalbord finns emellertid endast ett enda alternativ – och det är att ställa.
Jag började spela på nätet för fyra och ett halvt år sedan, sedan har jag ju alltid spelat mörkpoker på skoj. Jag började spela på ganska låga nivåer, mest sit & gos. I slutet av 2005 hade jag spelat ihop så pass mycket att jag kunde spela lite högre turneringar, så nu spelar jag främst turneringar. Jag spelar en del cash games också, men det är på ganska låga nivåer.
Det är min största liveframgång. Jag har vunnit lite mer online ett par gånger. Tar jag två platser till så blir det min största framgång i karriären.
Jag har väl egentligen spelat poker på heltid tidigare också. Jag jobbar som försäljningschef, men spelar poker lika mycket som jag jobbar. Jag tycker det är skönt med de sociala kontakter som ett vanligt jobb ger.
Ja, det kommer jag att göra. Närmast kommer det att bli EPT Grand Final i Monte Carlo.