Månad: september 2008

Q-8-6 på floppen ger Dan möjlighet att både bli chipleader och slå ut en spelare. Modet sviker, Dan lägger sig och Fredrik visar sina femmor.
 Just nu åkte Bjuggan ut med 99 mot A10 som såklart träffar en tia på flopp.
Krigslyckan har åter vänt till Finlands fördel och de har nio spelare kvar mot Sveriges 7. Mörkarna har just gått upp till 1500-3000 med ante 300.

Jack ser inte att Markus är kvar och visar sin hand; KK. Knappen slänger också upp sina kort och visar kn7. Marcus har A,10 och synar. Enligt regelboken borde Marcus vinna potten genast eftersom de andra två händerna är döda. Casinots turneringsledare vill döma så, men Jonas från Vegas Event är av annan åsikt. Jag kan inte mer än lyfta på hatten för Jonas som enligt mig fattar ett korrekt beslut.
Regler är inte bara till för att användas, ibland skall de tillämpas på ett för situationen lämpligt sätt.
Utgången blev dock densamma. A på floppen och Marcus kammar hem potten.
 
 
 
 
 

Planenligt lägger sig alla fram till cut-off som funderar en stund och sedan synar. Knappen går all in och stora mörken funderar en lång stund. När det kommer fram till Magdalena blir hon tvungen att lägga sin rätt dåliga hand. Cut-off synar och visar upp KQ off-suit och knappen visar 55. Kunde de inte ha visat lite respekt för en tight Magdalena istället och trott på att hon faktiskt hade något?
 

Martin som sitter på knappen höjer och Dan gör misstaget att tro att Martin lallar precis som han gjort dem emellan tidigare under turneringen. Med 24K och AA är Martin nu topp 3, åtminstone räknat i marker.
Historiskt sett tillhör Martin en minoritet. Finnar som utvandrar till Sverige finns det väldigt många av. Martin har gjort precis tvärt om. Och han är så in i själen finsk numer. Yours truly har också utvandrat till Finland; nämligen provinsen Åland. Nu svenskare än Abba.

Det är dags att retirera och omgruppera. Sverige blöder. Det är kanske dags att gå hem på kammaren och inse att det svenska pokerundret har följt det svenska utförsåkarundret, tennisundret och friidrottsundret mot en säker död. En framgångssaga är just det – en saga. När verkligheten dyker upp är det hårt jobb som gäller. ABC-poker är kanske en bra reträtt.
 
 

Det var höjning och rerace före flopp. En av finnarna tänker rätt länge och säger till sist: Let´s gamble! Han visar upp J,10 inget färgdrag och möter 88. På floppen kommer A-2-4 varav 2 klöver. Turn är en klöver som ger J, 10 och ett fjärde klöver kommer på river och sämst hand har återigen vunnit. Ingenting nytt under solen.

Nu är han ute och Sverige är glada över den stora differensen bytet gjorde. Jag frågade just Simon om han kunde berätta om handen. Svaret blev nehej du. Han ledde sannolikt aldrig.
I samma veva åkte ”Inmeddegen” ut. En stark profil som gick all-in med 22 på knappen efter att cut off höjt. Höga mörken har KK, ingen förbättring för Markus.

Jag är inte så imponerad av organisationen och kompetensen här måste jag säga. Trots att det nu sjunde gången det spelas pokerfinnkamp – och dessutom har det arrangerats SM här ett par gånger, så är de väldigt orutinerade – för att inte tala om oflexibla. Framförhållning; nä inte det minsta. När drygt 100 personer ska äta har man ingen koll på att det inte räcker med 30 sittplatser. I baren vet man inte om dryck ingår eller ej, så för säkerhets skull tar de betalt. Små ovidkommande saker egentligen, men ju fler de blir desto mer blir man uppretad.
Det är tur att det är lätt att göra sig glad igen, med att mingla till exempel. Alla spelare har säkert hört talas om gamla anrika Kortoxen i Stockholm. Om inte, ja då har ni missat nåt. När jag ser mig omkring inser jag att en hel del spelare sedan den tiden fortfarande är aktiva. Ju mer jag tänker på det blir jag varse om att Oxen – i folkmun kallad – har varit en enorm plantskola för pokerspelare. Vad sägs om Johan Storåkers? Per Hildebrand? Ken Lennaard? Ingen av dem är i och för sig här, men väl Ola Brandborn, Markus Eriksson och David Brandt-Lundin. Och inte minst Terrible Turk som iofs inte spelar utan rapporterar för Konkurrenten.
Men gemensamma minnen och gemensamma erfarenheter från Kortoxen, de delar vi; där är vi inte konkurrenter.

Ingen, absolut ingen, ska påstå att det är tight spel i alla fall. Precis som i friidrott eller ishockey eller egentligen i vad som helst är det kampen som räknas. Så sitter man i den situationen att man har en hygglig chans att slå ut lede fi verkar man ta den.
Albert Rolander, förra omgångens trea, spelar för Sverige och åkte just nu ut.

UTG höjer, alla lägger sig fram till Christian som på knappen hittar KK. Lillla mörken lägger sig och Ola som har stora mörken hittar AK i samma färg. UTG lägger sig och Christian synar förstås. Ola förbättrar inte sin hand och en stark profil har lämnat turneringen.
Varför borde då Olas hand leda? Med kvinnlig logik gör den det i alla fall. KK får du 1 hand av 220. AK i samma färg endast 1 av 331.
Trots att spelarna startade med 10.000 i marker och mörkarna inte har kommit högre än till 50-100 så är sju spelare redan utslagna.  6 svenskar och 1 finne, de tar struptag igen!